Under 2000-talet har det som allmänt kallas strategisk kommunikation utvecklats till en allt viktigare disciplin, med syftet att skapa en samordnad kommunikationsstrategi inom en organisation. Det som från start till stor del var en militär gren – att informera statsaktörer, befolkning och stridande parter samt att upprätthålla motivation – är nu lika vanlig i företagsvärlden, menar FOI. Avsikten för både näringsliv och militär är att det ska gynna en organisations långsiktiga mål. Men med en stor skillnad.

– Om ett företag inte lyckas med sin kommunikation kan det exempelvis konkurreras ut. För en stat handlar det om statens överlevnad, då pratar vi om något annat, säger Per-Erik Nilsson, forskare vid FOI, som tillsammans med Sofia Olsson och Ivar Ekman skrivit rapporten Den nya informationsmiljöns topografi - Teknik, människa och strategi i osäkerhetens tidevarv.

Uppdraget kommer från Försvarsmakten och dess ledningsstab Kommunikation som en inledning på ett treårigt forskningsprojekt. Forskarna visar på hur informationsmiljön – i rapporten beskriven som en nätverksrelation mellan informationsteknik, information och människor – har haft en extremt snabb teknisk utveckling. Det har lett till att samhällen blir alltmer nätverksbaserade och att mer kan göras för mindre pengar. Samtidigt blir informationsmiljön en alltmer integrerad del i krigföring. Vissa stater och aktörer ser den som en regelrätt krigsfront.

FOI:s uppdrag är att identifiera grunderna i informationsmiljön och informationskrigföring. Forskarna ska även se på hur Sverige bäst kan hantera skydd och verkan när en motståndare använder påverkan som en form av lågfrekvent krig.

Det är en forskning med en informationsteknisk och en psykologisk förgrening. Den tekniska delen handlar om att förstå informationskrigets grundläggande aspekter, som den digitala och fysiska infrastrukturen samt att infrastrukturens sårbarheter. Men eftersom informationsmiljön till syvende och sist handlar om människor blir psykologiska och sociala perspektiv viktiga. Här är forskningsläget enligt Per-Erik Nilsson spretigt, men generellt pekar forskningen på vikten av att bättre försöka förstå hur kognition och känslor är avgörande för hur människor tar till sig information.

– Ur ett kommunikatörsperspektiv är det förstås viktigt att veta vilken information som går fram. Till exempel stimuleras människor av nyheter som väcker ilska eller rädsla, saker som kan manipuleras för att få människor att göra vissa handlingar, säger Per-Erik Nilsson.

Den politiska kontexten och de juridiska ramarna varifrån informationskrigföringen bedrivs är också, enligt rapporten, viktig för dess verkan.

– I en liberaldemokratisk rättsstat är det viktigt att myndigheter inte ljuger eller manipulera information till sin egen befolkning. Där finns också rättsliga grunder som garanterar en öppen och fri mediemarknad. Det gäller inte i en auktoritär stat, där manipulation och lögner i syfte att kontrollera befolkningen ligger i statens DNA, säger Per-Erik Nilsson.

Men även om en auktoritär stat enklare kan kontrollera informationen, så har det ett pris. Trovärdigheten är låg.

– Det blir tydligt i Ukraina. Litar man på sin stat blir det lättare att sluta upp i kriget. I Ukraina köar folk till hemvärnet, i Ryssland flyr de från militärtjänstgöring, säger Per-Erik Nilsson.

Just Rysslands invasion av Ukraina, kallat det första ”Tiktok-kriget”, har accelererat utvecklingen. Kriget har, enligt Per-Erik Nilsson, tydligt belyst sociala mediers vikt. Detta gällde även före den 24 februari.

– Ukrainarna har gjort det riktigt bra med en strategisk kommunikation byggd på bland annat känslor och humor. Det har fungerat både på en inhemsk marknad och i omvärlden. De har också lyckats att vilseleda sina motståndare och till stor del lyckats skydda sig mot rysk informationspåverkan. Men det är inga trollspön de har svängt. De har en djup kunskap om ryska strategier och har varit duktiga på att motverka dem, bland annat genom att använda etablerade kommunikationskanaler, digitala plattformar, likväl som TV och radio.

Per-Erik Nilsson framhåller att Ukraina kan ses som en av de ledande staterna inom slagkraftig kommunikation. Andra stater som har arbetat längre med att utveckla strategisk kommunikation är USA, Storbritannien och Frankrike. 

När det gäller den svenska Försvarsmakten ser han en aktör som tar frågorna på stort allvar.

– Men på ett ansvarsfullt sätt där man skyndar långsamt. Vårt råd är att fortsätta så, men att ha en organisation som är flexibel i en snabbt föränderlig verklighet.