2019-04-14

FOI: Förtroendeskapande åtgärder stoppar inte aggressiv part

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har ett antal verktyg för att förhindra konflikter mellan stater som inte vill starta krig. Men om en part vill ha krig finns det flera kryphål i överenskommelsen mellan de 57 länderna. Det menar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) i en studie beställd av Utrikesdepartementet.

OSSE bildades i ljuset av kalla krigets slut. Organisationen tog fram Wiendokumentet, som ursprungligen undertecknades 1990 och senaste uppdateringen gjordes 2011. Dokumentet reglerar ett antal förtroendeskapande åtgärder, bland annat rätten att göra inspektioner på ett annat lands territorium liksom plikten att informera om rustning och övningar.

FOI-studien har studerat hur verkningsfulla dessa regler var vid det rysk-georgiska kriget 2008 och annekteringen av Krim 2014. Det korta svaret är: Om ett land har för avsikt att gå i ett annat land är reglerna föga verkningsfulla.

I studien noteras att Ryssland har varit noga med att inte bryta mot Wiendokumentets bokstav, men väl mot dess anda. Eftersom det ryska intagande av Krim kom som en överraskning började medlemsstaterna att inventera OSSE:s verktygslåda av motåtgärder.

– OSSE skickade observatörer som försökte ta sig till Krim, men de stoppades vid fyra övergångar av svartklädda män utan uniform. Därpå försökte OSSE att få skicka observatörer som en reaktion på ovanliga militära rörelser, vilken Ryssland sade nej till, berättar rapportförfattaren Johan Engvall.

Designat för tidiga varningar
Även om OSSE därefter försökte observera ryska aktiviteter från ukrainskt territorium kunde medlemmarna konstatera att verktygen inte räckt till.

– Wiendokumentet är i första hand designat för att genom inspektioner få tidiga förvarningar och att minska risken för missförstånd. Men det kan inte stoppa stater som har som intention att starta krig, säger Johan Engvall.

Enligt Johan Engvall försöker länder inom OSSE-kretsen nu åter att lansera rustningskontroll och militärt förtroendeskapande åtgärder för att minska konfliktrisken i Europa. Utifrån erfarenheterna från konflikterna 2008 och 2014 har FOI identifierat ett antal tänkbara prioriteringar:

• Inspektioner anpassade för krigseskaleringsfaser. Alla länder måste ta emot ett antal inspektioner från medlemsstater, exempelvis måste Ryssland ta emot tre inspektioner per år. Eftersom alla är nyfikna på Ryssland är den ”ryska kvoten” snabbt fylld. Ryssland kan därefter neka till inspektioner.

• Att kryphål stängs för oplanerade övningar – så kallade beredskapsövningar. Enligt rapporten har Ryssland satt i system att kalla sina övningar för beredskapsövningar.

• Att sänka kryphålen där storskaliga övningar räknas som flera mindre övningar under delat befäl. Enligt rapporten har Ryssland satt i system att bryta ner stora övningar till många små, som inte behöver rapporteras.

• Att sänka tröskeln för hur många soldater, i dag 9 000, som ska behöva delta i en militär aktivitet för att det ska krävas rapportering.

• Att sänka tröskeln för hur många soldater, i dag 13 000, det krävs för att OSSE-stater ska bjudas in till observation.

• Rätt till fler och längre inspektioner, samt inspektioner reserverade för kriser.

Rapportens budskap till svenska politiker och militärer är tydligt.

– Att de ska ha realistiska förväntningar på vad rustningskontroll och militära förtroendeskapande åtgärder kan erbjuda. De kan höja trösklarna för konflikter, men stoppar inte militär aggression om en part bestämt sig för att bryta mot reglerna, säger Johan Engvall.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan