Tryggare Samhälle har pratat med Tomas Devenyi, säkerhetskonsult och grundare av Ancoris Security. Som expert på Säkerhetsskyddslagen har han ombetts att reda ut vad det nya lagförslaget betyder för företag och andra organisationer och hur dess innehåll även kan tillämpas av företag som inte omfattas av lagen.

Vilka nya utmaningar får verksamhetsutövare i och med att lagändringarna träder i kraft?
– Förslaget innebär i huvudsak förändringar inom tre områden. Det första området handlar om att generellt få säkerhetsskyddsfrågor mer prioriterade och stärka säkerhetsskyddschefens roll. Regeringen föreslår därför att säkerhetsskyddschefen placeras direkt under den högsta ledningen.

Och det andra och tredje området?
– Det handlar om ett stärkt skydd av säkerhetskänsliga verksamheter. Förslaget innefattar ett större krav på verksamhetsutövaren att bedöma lämpligheten i utkontrakteringar. Tillsynsmyndigheterna ska även få möjlighet att ingripa i eller helt förbjuda olämpliga avtal. Slutligen ska en mer effektiv tillsyn säkerställas genom att myndigheterna får undersökningsbefogenheter och möjlighet att besluta om vitesföreläggande mot den som inte följer säkerhetsskyddslagen.

Var uppstår de största bristerna när det gäller efterlevnaden av säkerhetsskyddslagen?
– Säkerhetspolisen har vid upprepade tillfällen påtalat att det finns stora brister i säkerhetsskyddsarbetet. Enligt Säkerhetspolisen beror bristerna på otillräckliga resurser, andra prioriteringar, avsaknad av styrdokument samt att frågan inte når den högsta ledningen. En mycket viktig faktor är otillräcklig utbildning. Bristerna handlar dock inte enbart om tekniska frågor. Säkerhetsprövning är ett område där det tyvärr ofta råder bristande kunskap om vad det är och hur det ska genomföras. I dagens lagstiftning nämns bara att utbildning ska genomföras utan att beskriva innehåll eller omfattning. Det saknas förtydligande krav om utbildning.

Hur kan företag och organisationer tillämpa hela eller delar av lagändringarna för att öka sin driftsäkerhet?
– Säkerhetsarbete, oavsett om det handlar om skydd av hela Sveriges eller det enskilda företagets säkerhet, handlar om en systematik och en kombination av åtgärder. Områden som fysisk-, informations- och personalsäkerhet är frågor som berör alla organisationer i någon mån.

Kan du ge specifika exempel?
– En skyddsprincip som exempelvis sektionering är relevant oavsett om det rör sig om en av Försvarsmaktens ledningscentraler eller ett vanligt civilt kontor i Nässjö. I båda fallen behövs olika nivåer och lösningar på skyddsåt- gärder i olika delar av lokalen. Kunskap om sektionering och andra säkerhetsskyddsåtgärder gällande fysisk säkerhet kommer att vara till stor nytta även för Nässjökontorets säkerhetsarbete.

Något mer exempel?
– Informationssäkerhet. Även om man inte jobbar med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter har alla verksamheter någon form av känslig eller skyddsvärd information. Frågor om tillgänglighet, riktighet och konfidentialitet måste hanteras utifrån de risker som verksamheten identifierar. Hotet är då kanske inte främmande makt utan en konkurrent eller en bedragare. System, behörigheter, rutiner och regler måste anpassas därefter.

Är skärpningarna nog, eller kan det behövas ökade kravställningar på sikt?
– Att riskera vite om 50 miljoner kronor, vilket är maxbeloppet för enskilda verksamhetsutövare, kommer att öka motivationen till att göra rätt. De stärkta kraven är därför något mycket positivt på många sätt. Den ökande förståelsen för att säkerhetsskydd är viktigt får också positiva konsekvenser generellt. Regelverket skapar nämligen en systematik som samtliga aktörer kan dra nytta av.

Har du något kort råd till de som vet med sig att deras verksamheter omfattas av lagändringarna?
– Tycker du det är viktigt med säkerhet? Gör en insats du med, bli bättre på säkerhetsskydd, det gynnar alla.