Amir Rostami berättade om att han med sina forskarkollegor dykt djupare i landets brottsutveckling och funnit en tudelade bild.

– Å ena sidan är det lätt att förledas tro att samhället står på randen till en systemkollaps, men å andra sidan ser man också en utveckling där antalet brottslingar sjunker, sa han.

Färre men värre våldsbrott

I den nypublicerade antologin "Det svenska tillståndet", som Amir Rostami har skrivit tillsammans med Jerzy Sarnecki, har en rad forskare bidragit med sin syn på ämnet. Slutsatsen kan i sin kortaste form uttryckas som att brottslingarna blivit färre men värre. En uppseendeväckande trendspaning är att våldsbrott som leder till sjukhusbesök har minskat, men de våldsbrott som ändå begås är brutalare, vilket avspeglas i det antal skadade och dödade av knivstickningar och skottskador. Genom att titta på våldsbrott som leder till sjukhusbesök undviks problemet med mörkertal på grund av exempelvis låg anmälningsbenärgenhet.

— Utvecklingen kring dödligt skjutvapenvåld är intressant att följa, framför allt då den siffran är särskilt pålitlig. Man kan spåra den våldsutveckling vi ser idag tillbaka till 2006 redan. Problemet då var att man i den stunden inte kunde avgöra om det verkligen var en trend eller tillfällighet, sa Amir i en förtydligande kring de tidiga tecknen på den nuvarande utvecklingen.

Svartjobben dominerar

Under presentationen lyfte Amir fram många exempel på slutsatser från boken, exempelvis att:

• en mycket liten andel unga män står för majoriteten av våldsbrotten, med en sjunkande debutålder.
• brott mot välfärdssystemen beräknas generera brottsvinster på cirka 15 miljarder kronor årligen och VAB-missbruk är det vanligaste välfärdsbrottet.

Svarta inkomster svarade annars för lejonparten av brottsvinsterna, följt av brott mot välfärdsystemet – särskilt VAB missbrukas; bedrägerier och slutligen narkotikahandel.

Södertälje 10-15 år före i utvecklingen

Intresset kring brott i särskilt utsatta områden lyftes även fram i studier som visar var brotten genomförs, uppdelat på kommunbasis. En ytterlighet i det materialet utgörs av Södertälje där en relativt stor andel brott genomförs både i och utanför särskilt utsatta områden. Det är en dyster bild som kan spegla vart Sverige är på väg, enligt Amir Rostami.

— Södertälje kan ses somr en miniatyr av Sverige, som ligger 10-15 år före utvecklingen. Vill du kolla var vi är på väg någonstans då ska vi nog titta på Södertälje för att se vad som händer där.

Brottsökning kopplad till digitalisering

Digitaliseringen ses ofta fram som en positiv kraft, men utvecklingen kring den ekonomiska brottslighet och bedrägerier går även hand i hand med ökade digitaliseringen.

— Vi har ett omfattande välfärdssystem, vi har en omfattande privatisering samtidigt som vi är väldigt digitaliserade. Spanien har till exempel inget BankID och inte heller ett välfärdssystem som liknar det vi har i Sverige, sa Amir om de övergripande orsakerna till utvecklingen när det gäller välfärdsbrott.

Kraftfullla åtgärder efterfrågas

Fortsätter den negativa utvecklingen riskerar samhällsgemenskapen och förtroendet till det allmänna urholkas, enligt Amir Rostami. Ska utvecklingen brytas krävs kraftfulla och genomtänkta åtgärder.Politiska förslag behöver tänkas igenom om hur de kan utnyttjas – innan förslagen sjösätts. Myndigheter behöver öka sin kontroll, nyttjandet av specialistmyndigheter behöver förstärkas och straffen behöver bli mer kännbara.

Exceptionellt politiskt ledarskap krävs

Amir Rostami tyckte att få är fria från ansvar för brottsutvecklingen, inte minst media. Han utvecklade sitt resonemang när han fick frågan om kriminologer också bör vara självkritiska till den utveckling vi ser nu.

— De borde var det, men du hör inte det, svarade han Sen tror jag också den historiska politiska dynamiken spelat roll. Brottsutveckling väcker känslor, något som har utnyttjats av de olika blocken kring andra politiska områden. Blickar vi framåt, krävs det exceptionellt politiskt ledarskap, kommenterade han avslutningsvis.