I maj 2016 presenterade Kriminalvården rapporten Våldsbejakande extremism i Kriminalvården – Redovisning av regeringens uppdrag att kartlägga metoder och arbetssätt för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism i Kriminalvården. Rapporten visar att det pågår ett arbete för att upptäcka och motverka radikalisering, men också att mycket återstår att göra.

Justitieutskottet pekar på att det internationellt finns ett antal exempel på att personer som begått islamistiskt motiverade terrordåd med stor sannolikhet har radikaliserats i fängelsemiljö, i samband med att de avtjänat straff för vanlig brottslighet.

Olika metoder och arbetssätt
Därför vill justitieutskottet att Kriminalvården fortsätter att utveckla sitt arbete på det här området. Myndigheten bör överväga noga om det finns behov av att utarbeta metoder för riskbedömning och vilka risker som i så fall ska identifieras. Det räcker inte med att enbart identifiera personer som löper risk att radikaliseras. Vetenskapligt belagda motåtgärder bör också utarbetas, åtgärder som ska sättas in när man identifierat en individ som kan vara sårbar för radikaliseringsförsök eller som är inne i en radikaliseringsprocess.

Utskottet konstaterar också att det inte finns någon forskning specifikt på förekomsten av radikalisering och våldsbejakande extremism i svensk kriminalvård. Det är angeläget att sådan forskning kommer till stånd.

Skyndsam uppföljning
Regeringen bör se till att Kriminalvården skyndsamt följer upp sin kartläggning av metoder och arbetssätt som kan användas för att motverka radikalisering. Det är också angeläget att regeringen driver på och vidtar åtgärder för att säkerställa att Kriminalvården genomför och prioriterar ett arbete med den här inriktningen.

Utskottet föreslår att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om detta. Bakom förslaget står en utskottsmajoritet som består av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Utskottet gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner om kriminalvårdsfrågor. Förslaget innebär att utskottet säger ja till motionsförslag från M, C, L och KD.

S, MP och V reserverar sig
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet reserverar sig mot utskottets förslag. Partierna konstaterar att regeringen i oktober 2016 lämnade fyra nya uppdrag till olika myndigheter, däribland Kriminalvården, för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism.

Kriminalvården ska också arbeta vidare på de behov som identifierades i kartläggningen av metoder och arbetssätt som kan användas för att förebygga våldsbejakande extremism hos kriminalvårdens klienter. Mot bakgrund av det arbete som görs anser S, MP och V att det inte behövs något tillkännagivande i frågan.

Källa: Riksdagen