Stora mängder farligt gods, ca 21 ton, transporteras varje år genom Sverige på vägar, järnväg, fartyg eller med flyg. Särskilt utsatta är knutpunkter i transportsystemen där godset lastas av, mellanlagras eller lastas om.

Trots att Krisberedskapsmyndigheten pekat ut transporter av farligt gods som en av de allvarligaste säkerhetsriskerna, visar Riksrevisionens granskning att det brister i hur ansvariga myndigheter arbetar för att farligt gods ska skyddas mot brottsliga handlingar. Flera berörda myndigheter har inte analyserat vilka risker som finns för sådana hot. Tillsyn, utbildningar och övningar genomförs mycket sällan och det brister också i bevakningen. Myndigheterna har dessutom själva konstaterat att det finns brister i skyddet. En bidragande orsak till problemen är att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter är oklar.

Fakta:
Exempel på farligt gods är explosiva ämnen, brandfarliga eller giftiga gaser och ämnen samt ämnen som är smittförande, radioaktiva eller frätande. Det är den som hanterar godset som har ansvar för skyddet av det. En rad myndigheter har ansvar för tillsyn och regler för farligt gods: Rikspolisstyrelsen, Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Kustbevakningen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket, Luftfartsstyrelsen. Från den 1 januari 2009 får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samt Transportstyrelsen ansvar för flera av dessa uppgifter.

Källa: Webfinanser.se