Under rubriceringen "Terrorism och organiserad brottslighet – ett hot mot demokratin" diskuterades bland annat diskuterades skillnader mellan terrorism och organiserad brottslighet och hur samhället idag hanterar problemen. Paneldiskussionen leddes av Malou von Sivers och de medverkande var – förutom Magnus Ranstorp – Lars Korsell, enhetschef på Brå och åke Andersson, ordförande för Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS). Med 88 åhörare på plats var seminariet det mest besökta i Säkerhetspaviljongen.

Skillnad i motivation
Panelen var överens om att en viktig skillnad mellan terrorism och organiserad brottslighet är att den första är ideologiskt motiverad medan den senare är ekonomiskt motiverad. Lars Korsell menade också att pengar från organiserad brottslighet sällan används till terrordåd.

– Om det har gått pengar från organiserad brottslighet i Sverige till terrorister så är det väldigt lite, sa Lars Korsell.

Korsell framhöll att organiserade brottslingar främst använder pengarna som de kommer åt till konsumtion.

– Jag skulle säga att en väldigt stor del av pengarna går till en överdådig livsstil där pengarna rinner mellan fingrarna, fortsatte han.

Likheter i bekämpning
Panelen var dock överens om att det finns beröringspunkter när det gäller att förebygga och bekämpa både terrorism och organiserad brottslighet.

– Det finns likheter mellan organiserad brottslighet och terrorism när det gäller socioekonomiskt utsatta områden. Vi kan alltså slå två flugor i en smäll genom att jobba hårt i de här områdena, sa Lars Korsell.

åke Andersson framhöll också vikten av att polisen får tid att förebygga samt utreda dessa brott och menade att säkerhetsföretagen skulle kunna avlasta polisen när det gäller enklare uppdrag såsom att köra misstänkta brottslingar mellan häkten.

även Lars Korsell ansåg att säkerhetsföretagen har en roll att spela.

– Vardagsbrott, stölder och liknande, drabbar i hög grad resurssvaga människor. Inte minst därför är det viktigt att man jobbar i de här socioekonomiskt utsatta områdena. Både polisiärt och med säkerhetsföretag, men också med andra myndigheter, sa han.

Magnus Ranstorp framhöll också andra likheter i hur terrorism och organiserad brottslighet kan bekämpas.

– Man kan få reda på mycket genom att titta på vilka som är skrivna på samma plats. Man ser kopplingar direkt, menade han.

även brottslingars finansiella transaktioner är en nyckel i brottspreventionen.

– Det handlar i grund och botten om att ha en översikt över en persons finansiella transaktioner. Och där finns det en stor förbättringspotential i det brottsförebyggande arbetet, fortsatte Magnus Ranstorp.

Spårlösa brottsvinster
Under seminariet uppmärksammade åke Andersson det faktum att vinster från organiserad brottslighet ofta är spårlöst försvunna.

– Under min tid som informationschef på Securitas och Sweguard försvann i Sverige ungefär en halvmiljard i värdetransportrån. Inga pengar kom till rätta trots att många rånare greps, berättade han.

Lars Korsell menade att detta är något som brottsförebyggande myndigheter jobbar allt mer med.

– På senare år har man satsat just på att gå på pengarna. Om narkotikapoliser för tio år sedan bara tänkte på vapen och narkotika, så försöker man idag tänka vem är det som använder lägenheten, bostadsrätten, sommarhuset eller Ferrarin, menade han.

Passiva kommuner
Enligt Magnus Ranstorp undviks frågor om våldsbejakande extremism ibland av politiska skäl.

– Det finns fortfarande kommuner som av politiska skäl inte vill lyfta de här frågorna.

Ranstorp förespråkar därför att den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism blir permanent.

– Därför är det viktigt att den nationella samordnaren blir permanent, som det är nu är det en utredning. Vi behöver ett sekretariat som kan vara samordnande och som sätter tryck på kommunerna, sa Magnus Ranstorp.

Lars Korsell kommenterade även kommuners arbete med organiserad brottslighet.

– När vi har frågat olika kommuner om de har problem med organiserad brottslighet så svarar de: Nej, vi har inget MC-gäng. Och det är väldigt typiskt, man vill gärna att det ska finnas något synligt gäng – då finns det organiserad brottslighet. Detta bortser från att organiserad brottslighet ofta tar sig dolda uttryck. De handlar exempelvis om att man förser en marknad stadigt med dopningspreparat, alkohol, illegal tobak, stöldgods och hälerigods, berättade Korsell.

Magnus Ranstorp, som är bosatt i Danmark, framhöll också att Sverige kan lära från grannlandet.

– I Sverige är vi ganska konflikträdda, vi vågar inte se problemet för vi är rädda för att trampa någon på tårna. I Danmark är det bättre på att tackla de här frågorna lokalt. Det finns mycket att lära där.

Demokratihot
Det framgick också att både terrorism och organiserad brottslighet kan utgöra ett hot mot demokratin. Bland annat har politiker i Södertälje utretts för korruption inom ramen för den särskilda satsningen mot organiserad brottslighet.

– Södertälje är ett specialfall. På andra håll är landet ter sig demokratihotet snarare som påtryckningar mot myndigheter och myndighetspersoner. Ett annat demokratiproblem är att man utövar påtryckningar mot brottsoffer som ska vittna, sa Lars Korsell.

– Rikskriminalpolisen har nyligen pekar ut ett fyrtiotal områden som har problem med till och med maktutövning från organiserad brottslighet. även om den rapporten blivit kritiserad kan man säga att om man halverar det så har vi i alla fall tjugo orter med dessa problem, fortsatte han.

även Ranstorp var inne på demokratihotet.

– När vi diskuterar kring våldsbejakande extremism måste vi se att det finns personer som ägnar sig åt påtryckningar mot människor som berövar dem deras demokratiska fri- och rättigheter. Det måste vi stå upp mot, sa Magnus Ranstorp.

Lyckad säkerhetspaviljong
Säkerhetspaviljongen, som kommit till på initiativ från intresseorganisationen Säkerhetsbranschen, blev en succé. Seminarierna och paneldiskussionerna, totalt nio programpunkter, lockade närmare 500 personer. Bland medarrangörerna, märktes – förutom tankesmedjan SNOS – nätverket ASIS och Företagsuniversitetet samt G4S.

– Vi är mycket nöjda med hela evenemanget och ser redan fram emot Almedalsveckan nästa år, säger Lennart Person, eventansvarig på Säkerhetsbranschen och projektchef för Säkerhetspaviljongen i Almedalen.