Mer än hälften av svinnet (53 procent) beror på snatteri och stöld i butik, följt av anställdas snatteri och stöld (29 procent). Omvandlat i kronor innebär detta att butiksbesökare har snattat och stulit för nära 4,8 miljarder kronor det senaste året och anställda för 2,6 miljarder kronor. Resterande 18 procent av svinnet (motsvarande 1,6 miljarder kronor) beror på administrativa fel, såsom felaktig prissättning eller felaktiga transaktioner.
Det genomsnittliga värdet på det som stjäls av en butikssnattare är 560 kronor medan det genomsnittliga värdet på det som stjäls av en anställd är betydligt högre, drygt 2 500 kronor. 76 procent av svenska detaljhandlare ser dessa stölder som ett mycket stort problem. Trots det uppger en tredjedel att de sällan eller aldrig anmäler stölder eller snatteri i butik, och ännu fler (38 procent) att de sällan eller aldrig anmäler anställda som snattar eller stjäl.
En del av det ökade svinnet kan härledas till en ökad organiserad brottslighet. 36 procent av svenska detaljhandlare uppger att den organiserade brottsligheten har ökat under det senaste året.
– Organiserade stölder och snatteri är en av svensk detaljhandels största säkerhetsutmaningar. Kriminella ligor och grupperingar stjäl för flera miljarder kronor varje år. De är välorganiserade och använder alltmer avancerade metoder, vilket gör denna typ av brottslighet svårare att upptäcka och komma till bukt med. Det är därför viktigt att polisen stöttar detaljhandlare genom att ta brotten på allvar och sätta in tillräckligt med resurser, säger Hans Molin.
Svinnet i samband med näthandel har ökat med 12 procent det senaste året. Den vanligaste orsaken är falska ordrar - till exempel när kriminella beställer varor till adresser som de har hyrt under en kort tid, men när butiken upptäcker att de inte har fått sina pengar så har de kriminella försvunnit. Den näst vanligaste orsaken är att kriminella betalar med stulna konto- eller kreditkort.
Svenska detaljhandlare har investerat drygt 1,6 miljarder kronor det senaste året för att försöka minska svinnet, vilket är en ökning med 2,4 procent från föregående år. De största investeringarna har gjorts i säkerhetspersonal. Tre av tio svenska detaljhandlare planerar också att öka sina investeringar i svinnförebyggande åtgärder under nästa år, och då framför allt i kameraövervakning.
| De här varorna blir oftast stulna: | Placering föregående år: | |
| Tillbehör till datorer och smartphones | 4,3 % | (2) |
| Rakprodukter | 4,2 % | (1) |
| Batterier | 3,8 % | (5) |
| Klädaccessoarer | 3,7 % | (3) |
| Verktyg | 3,5 % | (5) |
| Klockor | 3,2 % | (4) |
| Kött och ost | 2,6 % | (4) |
| Kontorsmaterial | 2,4 % | (–) |
| Leksaker | 2,3 % | (7) |
| Elektronikvaror | 2,2 % | (8) |
Svinntoppen i Norden:
1) Sverige – 9 miljarder SEK
2) Norge – 6,7 miljarder SEK
3) Finland – 4,5 miljarder SEK
4) Danmark – 4 miljarder SEK
5) Island – 234 miljoner SEK
Sverige
