Svinnet i butikerna kostar nu varje svensk närmare 750 kronor om året – nästan 3 000 kronor för en tvåbarnsfamilj – den högsta nivån sedan år 2000.
En bidragande orsak till ökningen tros vara det senaste årets finanskris, som har gjort att butikstjuvarna har blivit fler, samtidigt som handeln har dragit ner på sina investeringar i stöldförebyggande åtgärder.

Kostnaderna för svinnet i de svenska butikerna har ökat med tre procent sedan förra året. Vi ligger nu på den högsta nivån sedan undersökningen startade för nio år sedan. Totalt förlorade handeln omkring 6,9 miljarder på svinnet. Det motsvarar 1,39 procent av butikernas omsättning (jämfört med 1,35 procent året innan).

Svinnet i de svenska butikerna innebär att inköpen blir närmare 3000 kronor dyrare per år – 250 kronor i månaden – för en tvåbarnsfamilj.

Det är fjärde året i rad som butiksstölderna i Sverige ökar och svinnet har aldrig varit så högt sedan de första studierna gjordes 2000/2001.

Sverige är också fortsatt sämst i Norden när det gäller butiksstölderna och vi ligger även klart över genomsnittet för hela Europa.

– Det är en mycket oroande utveckling. Ökningen på tre procent svarar ganska väl mot det senaste årets genomsnittliga löneökning, säger Louise Abild som är sverigechef för säkerhetsföretaget Checkpoint Systems.

– 6,9 miljarder kronor är också en ofattbart och oacceptabelt stor summa. I pengar räknat är det t ex betydligt mer än vad svenska folket skänkte under hela 2008 till alla etablerade insamlingsorganisationer med så kallat 90-konto, säger hon.

Global undersökning i 41 länder
Global Retail Theft Barometer är en global undersökning av svinnet i butikerna världen över. Den har genomförts för nionde året i rad av det oberoende institutet Centre for Retail Research, med stöd från Checkpoint Systems. Årets studie omfattar 41 länder.

Årets rapport visar att svinnet globalt har ökat kraftigt jämfört med föregående år – hela sex procent. I genomsnitt stal kunder, illojala anställda samt leverantörer och återförsäljare i de 41 länderna för motsvarande 1,43 procent av butikernas omsättning. I reda pengar handlar det om att handeln i de tillfrågade länderna blev av med varor för motsvarande närmare 900 miljarder kronor.

Lågkonjunkturen bidrar till ökningen
– De tillfrågade handlarna i undersökningen bedömer att en tredjedel av ökningen av snatterierna beror på lågkonjunkturen. Många har också noterat en förändring i typen av stölder. Dels har både ”nybörjarna” och de rent ”professionella” tjuvarna blivit fler, dels har stölderna av vardagsvaror för eget bruk ökat, säger professor Joshua Bamfield, som är chef för Centre for Retail Research och som har genomfört studien.

– Det finns också kriminologiska bevis på att brottsligheten ökar när arbetslösheten stiger. Brottsligheten är därför en mycket viktigare fråga för handlarna nu än för två – tre år sedan, säger professor Bamfield.

Kläder stjäls mest
Designkläder och modeaccessoarer är de mest stöldbegärliga varorna av alla de kategorier som undersökningen omfattar. Nästan var 25:e modeplagg i butikerna stjäls – svinnet är 3,64 procent. Även kött är mycket stöldbegärligt, med ett svinn på 3,38 procent försvinner nästan var 30:e kilo.

Kläder toppar generellt fortfarande listan över de mest stulna produkterna. Andra stöldbegärliga varor är:
• Kosmetika och hudprodukter
• Verktyg
• Rakblad
• DVD-skivor och videospel
• Färskt kött, fisk, skaldjur, ost och andra dyra matvaror.

Fortsatt låga investeringar i stöldskydd
Samtidigt som lågkonjunkturen sannolikt har bidragit till att butikstjuvarna har blivit fler, ligger den troligtvis till grund för att handelns investeringar i stöldförebyggande åtgärder ligger kvar på en låg nivå. Butikerna lägger ca 0,3 procent av sin omsättning på att stöldskydda sina varor.

Nästan en tredjedel av de 50 mest stulna produkterna stöldskyddas inte alls av handlarna.

Undersökningen är den största i sitt slag i världen. I Sverige deltog 19 butikskedjor med sammanlagt 1 773 butiker.