Kartläggningen bygger på intervjuer med företrädare för ett 30-tal slumpmässigt utvalda kommuner runt om i Sverige. Frågeställningarna handlar bland annat om det finns en lokalt närvarande polis, om kommunen avsatt resurser till det förebyggande arbetet samt om det genomförts analyser som ligger till grund för de åtgärder som genomförs för att förebygga brott.

– Resultaten visar att det i många fall saknas förutsättningar för att bedriva ett professionellt lokalt brottsförebyggande arbete. Orsaken är att polisen inte är närvarande i lokalsamhället samt att många kommuner inte prioriterar det förebyggande arbetet, säger generalsekreterare Magnus Lindgren, stiftelsen Tryggare Sverige.

Av kartläggningen framgår bland annat att den som är ansvarig för att hålla i hop det brottsförebyggande arbetet i kommunen ofta arbetet mindre än 30 procent med frågan. Dessutom är många helt nya på tjänsten som lokal brottsförebyggare. Till det kommer att många lokala brottsförebyggande råd saknar en strukturerad samverkan med det lokala näringslivet.

– Många av de åtgärder som omfattas av de lokala så kallade samverkansavtalen med polisen har tagits fram utan några kartläggningar av behoven i kommunen. Istället baseras åtgärderna på de inblandades magkänsla, menar utredaren Thomas Ahlskog vid stiftelsen Tryggare Sverige.

Kartläggningen visar samtidigt att det finns lokalt brottsförebyggande arbete som fungerar. Framgångsfaktorerna handlar om en strukturerad samverkan med inte bara polisen och andra kommunala aktörer, utan även med det lokala näringslivet, ideella organisationer och olika trossamfund.

– Vår kartläggning visar att brottsförebyggande frågor inte är på den politiska dagordningen. Detta är särskilt allvarligt då Polisorganisationsutredningen i sitt förslag om en centraliserad polis utgår från ett felaktigt antagande om att det finns ett fungerande brottsförebyggande arbete i Sveriges kommuner, säger generalsekreterare Magnus Lindgren.