Utgångspunkten är att kärnkraftsindustrin ska stå för dessa kostnader, och företagen betalar årligen in pengar till Kärnavfallsfonden. Staten ansvarar dock i sista hand för kärnavfallet. Riksrevisionen varnar i sin granskning för att det är osäkert om inbetalade pengar och ställda säkerheter kommer att räcka.
– Regeringen har vid upprepade tillfällen beslutat om kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter som varit tiotals miljarder lägre än vad Strålsäkerhetsmyndigheten bedömt nödvändigt och granskningen visar att finansieringssystemet med stor sannolikhet är underfinansierat, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
En förklaring till den uppkomna situationen är att kärnkraftsindustrin och Strålsäkerhetsmyndigheten inte är överens om hur de framtida kostnaderna ska beräknas. Dessutom har statens samlade risk på området varken bedömts, analyserats eller rapporterats till riksdagen.
Riksrevisionen rekommenderar bland annat att Strålsäkerhetsmyndigheten och Riksgäldskontoret i större utsträckning bör använda sina rättigheter att besluta om föreskrifter och riskbegränsande villkor för att öka transparensen och minska statens risk i systemet.
– Regeringen bör även låta en myndighet med expertkunnande om prognoser fastställa vilka makroekonomiska faktorer om ska gälla när de framtida kostnaderna för kärnavfallshanteringen beräknas, istället för att som idag överlåta det på kärnkraftsindustrin, säger Charlotte Berg, projektledare för granskningen.