Med en speedgate får endast en elev åt gången tillträde via sitt passerkort. Idag finns det flera skolor som låtit installera speedgates, vändkors och liknande fysiska hinder.

Några exempel är Agnebergsgymnasiet i Uddevalla, Bromangymnasiet i Hudiksvall, Clemensskolan i Helsingborg, Hvidtfeldtska gymnasiet i Göteborg, Högskolan i Halmstad, Nicolaiskolan i Helsingborg, Nösnäs gymnasium i Stenungsund, Rönneskolan i Ängelholm, Strömstads gymnasium, Mörnhemsskolan i Malmö och Östraboskolan i Uddevalla.

– Vi blir ofta kontaktade av skolor som upplever problem med att obehöriga vistas i skolans lokaler, och att drogförsäljning, stölder och skadegörelse kan förekomma, säger Fredrik Vedin, som menar att den här typen av företeelser leder till hot och andra risker som minskar tryggheten för elever och personal.

– Det är inte ovanligt att obehöriga tar sig in för en gratislunch eller bara hänger och ställer till med bråk. Vi har uppfattningen att en bättre kontroll av vilka som vistas i skolan gör att elever, personal, vårdnadshavare och besökare upplever skolan som en tryggare och mer välkomnande plats.

Behov avgör typ av lösning

Fredrik Vedin poängterar dock att det finns många frågor om den aktuella miljön som bör besvaras innan man rekommenderar en lösning med entrékontroll.

– Hur mycket plats finns det, hur många entréer finns det och hur hög säkerhet behövs? Andra hänsyn kan handla om huruvida alla grindar ska styras från exempelvis en reception eller en annan central plats.

– De kan också integreras och öppnas via ett befintligt passersystem. Vid en eventuell utrymning, exempelvis vid en brand, kan grindarna öppnas automatiskt. Det är viktigt att man alltid ska kunna ta sig ut genom grindarna. Det kan ju behöva utrymmas vid brandtillbud, men också av andra anledningar.

Finansiering

Fredrik Vedin framhåller att pengar och budget spelar stor roll för skolorna. Hur motiverar då skolor – trots vanligen ansträngd ekonomi – budgetering för den här typen av investeringar?

– En del skolor kalkylerar med besparingar till följd av minskad skadegörelse och minskad tid för skolpersonalen att tillrättavisa och avvisa obehöriga från skolområdet. På detta sätt har de fått investeringen att bli lättare att driva igenom, svarar Intergates VD och betonar samtidigt att det finns två vägar att gå när man beslutat att låta installera den här typen av entrékontroll.

– Vissa har valt att leasa produkterna, för att slippa ta ett investeringsbeslut och istället se det som en löpande driftskostnad.

Budgetlösningar

En enkel fysisk lösning för entrékontroll är ett vanligt vändkors, med tre roterande armar i midjehöjd. Det är ett beprövat, robust och enkelt sätt att begränsa in- och utpassage. Vändkorsen finns i flera olika utföranden och finns för såväl inomhus- som utomhusbruk. En nackdel med vändkors är att de är ganska enkla att hoppa över eller krypa under.

– Nu har det dock kommit vändkors som larmar vid överhoppning och underkrypning. Det larmet kan sedan aktivera en övervakningskamera eller kalla på väktare eller skolpersonal, säger Fredrik Vedin som framhåller att vändkorsen bör kombineras med någon typ av bredare grind för att säkerställa tillgänglighet med rullstol och utrymning.

– Det är därför mycket viktigt att ha en dialog med Räddningstjänsten när man dimensionerar dessa lösningar, säger han.

Speedgates för högre säkerhet

Vill man ha optimal säkerhet så är det i teorin en enpersonssluss som gäller – det vill säga två fullhöjdsdörrar efter varandra, där den andra dörren inte öppnar förrän den första har stängts och slussen har kontrollerat att det bara står en person i slussen. Det är ingen bra lösning när flera hundra elever ska igenom samtidigt. Därför är speedgates nog den högsta säkerhet som är realistisk på en skola, enligt Fredrik Vedin.

– Speedgates klarar ett väldigt högt personflöde, men kontrollerar ändå att endast en person åt gången passerar på varje passerkort. Man kan fuska sig in genom ”tailgating” eller ”piggybacking”, det vill säga att man smiter med en behörig elev, men då larmar en speedgate.

Fredrik Vedin framhåller att det finns olika säkerhetsnivåer på speedgates och att man som beställare har frågor att besvara. Hur höga ska glashindren vara? Ska det vara skjutdörrar eller slagdörrar? Hur många fotoceller det ska vara?

Positiv psykologisk effekt

Det finns kritiska röster som menar att speedgates medverkar till att bygga upp en hotfull stämning i skolmiljön. Fredrik Vedin menar dock att man i dagens verklighet måste ta behovet av säker inpassering och kontroll på fullaste allvar.

– Problemen försvinner inte för att man blundar för dem. Vi har även sett att den psykologiska effekten av upplevd trygghet har varit tydlig på de skolor där vi installerat dessa lösningar, kommenterar Fredrik Vedin avslutningsvis.