- Det är bra att kunna vidta en åtgärd som stärker skyddet, samtidigt som offentligheten inte begränsas. Det värnar den lokala demokratin, säger SKL:s ordförande Anders Knape.

Som förebild till förslaget har utredningen haft de lagar som gäller för säkerhetskontroller i riksdagen och domstolarna.

I korthet går förslaget ut på att säkerhetskontroller får anordnas om det vid ett sammanträde finns anledning att befara brott som innebär fara för liv, hälsa och frihet eller innebär omfattande förstörelse av egendom. Man går i förslaget inte närmare in på hur stor risken ska vara, men konstaterar att det måste finnas en indikation på att troliga brottsverktyg kan vara skjutvapen, sprängämnen, tillhyggen eller knivar.

- Den föreslagna lagen kan bli ett av flera instrument som kommuner och landsting kan använda i det pågående arbetet med att förebygga och möta hot mot den lokala demokratin, säger Anders Knape.

- Hot och våld mot politiker är ett stort problem, och det behövs fler insatser. Men detta är ett steg i rätt riktning.

Beslutet om att inrätta en säkerhetskontroll ska, enligt utredningen, alltid fattas av fullmäktigeordföranden. Detta ställer sig SKL tveksamt till, eftersom kommunallagen inte ger fullmäktiges ordförande rätt att fatta beslut utanför det egna fullmäktige.

- Att fullmäktiges ordförande fattar beslut är självklart när det gäller fullmäktigesammanträden, menar Anders Knape. Men när det gäller ett nämndsammanträde är det rimligt att det ligger hos respektive nämndordförande, som har ansvar för sina respektive möten.