- Hot och våld riktade mot myndighetspersoner, innebär ett hot mot rättssäkerheten och måste tas på största allvar, säger Gunnel Crona, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket.

Hoten i samband med myndighetsutövning är ett växande arbetsmiljöproblem. Det kan handla om telefonterror, skadegörelse, personlig förföljelse i privatlivet (stalking),
som skapar oro och rädsla hos den som blir utsatt. Det kan gå så långt att drabbade måste skaffa skyddad identitet. Hot och förföljelse av andra människor är brottsligt och bör i normalfallet polisanmälas.

Arbetsgivaren är skyldig enligt arbetsmiljölagstiftningen att så långt som möjligt förebygga riskerna. Denna skyldighet påpekas i ett tillsynsmeddelande som Arbetsmiljöverket i dagarna översänt till samtliga länsstyrelser. Personal som blivit utsatt för en våldshändelse, eller hot om sådan, har rätt till snabb hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada.

Hot och våld i arbetet är, och har under flera år varit, ett prioriterat området för Arbetsmiljöverket. Inom flera branscher har säkerhetsrutiner byggts upp för att minimera riskerna, bland annat inom vård, omsorg, handel och kollektivtrafik där problemen – vid sidan av polisiär verksamhet – varit störst. Men nya branscher tillkommer.

Allt fler personalkategorier inom våra förvaltningar utsätts för hot i samband med inspektioner och myndighetsutövning. De blir hotfullt bemötta av psykiskt labila personer, som befinner sig i kris eller i utsatta lägen och som inte vill acceptera ett myndighetsbeslut. Varje arbetsplats, där personal löper risk att utsättas, ska finnas beredskap att hantera den typen av händelser.

Arbetsgivarens skyldigheter regleras förutom i arbetsmiljölagen, i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) samt om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).