Säkerhetsföretagen menar att om ordningsvakterna ska kunna bidra ytterligare till att minska brottsligheten i kommunerna, behöver branschen stärkas och utvecklas: lagstiftningen behöver moderniseras, utbildningen förlängas och en nationell samverkansmodell med polisen införas. Kommunerna borde också få rätt att själva bestämma om ordningsvakters förordnandeområden i sina ordningsföreskrifter.

– Brottsutvecklingen leder tyvärr till att kommunernas kostnader för att hantera brott ökar. Samtidigt är det positivt att ordningsvakternas närvaro bidrar till att brottsligheten faktiskt minskar. Ordningsvakter kan och ska aldrig ersätta polisen, men det är ett viktigt komplement, säger Li Jansson, branschchef Säkerhetsföretagen.

Rapporten visar att det går att bygga upp välfungerande lokala trygghetssatsningar tillsammans med säkerhetsföretag. Ett gott exempel är Stockholmsmodellen där ordningsvakter arbetar på uppdrag av staden. Rapporten visar också att de trettio största kommunerna inte har några planer på att anställa ordningsvakter i kommunal egenregi, vilket stärker betydelsen av upphandlingar.

– Det finns etablerade arbetsmetoder från Stockholm och Uppsala med konkret leverantörsstyrning i upphandlingen, händelserapportering och bra samverkan mellan säkerhetsföretag, kommun och polis. Kring Sergels torg hålls nästan dagliga utsättningar med ordningsvakter, polis och sociala insatser. Att kommunen anlitar säkerhetsföretag är också en extra trygghet då ordningsvakter som anställs direkt av kommunen inte omfattas av samma Säpo-kontroller som anställda i bevakningsföretag, säger Sten Storgärds, näringspolitisk expert på Säkerhetsföretagen och författare till rapporten. 

Rapporten resonerar även kring risken för framväxten av trygghetsklyftor i kölvattnet av skillnader i kommunernas förmåga att investera i trygghet och föreslår också en statlig trygghetsmiljard till de kommuner som anlitar ordningsvakter.