Utredningen har biträtts av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna. Utredningens generella uppfattning är att det finns ett stort antal fördelar med att omforma den nuvarande polisutbildningen till en högskoleutbildning.
– Vi måste rusta polisen för dagens verklighet med avancerad brottslighet och svårtydd information. Då krävs en gedigen utbildning som gör dem redo för snabba analyser, kritiskt tänkande och komplex problemlösning, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för forskning och högre utbildning.
Polisutbildningen bedrivs i nuläget under fyra terminer vid Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Södertörns högskola. Utbildningen bedrivs på uppdrag av Polismyndigheten, som också beslutar om den övergripande utbildningsplanen och rekryteringen. De studenter som godkänts kan påbörja sin aspirantutbildning på sex månader vid Polismyndigheten.
– Polisen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Fler ska vilja utbilda sig till polisen, säger inrikesminister Anders Ygeman.
Utredningen föreslår bland annat att:
- Den nuvarande grundutbildningen till polisman ska omformas till en yrkesexamen om 180 högskolepoäng som ska benämnas polisexamen.
- Gymnasiebetygen ska få större betydelse för antagningen till utbildningen. Psykologtest bör finnas kvar. Begåvningstestet och personlighetstestet bör slopas. Lämplighetstestet och någon form av psykologisk bedömning ska vara kvar liksom de fysiska och medicinska kraven - samt krav på körkort och svenskt medborgarskap.
- Den som antas till polisutbildningen ska precis som i dag ha genomgått en säkerhetsprövning eftersom utbildningen fortsatt bör vara placerad i säkerhetsklass.
- Universitets- och högskolerådet bör ta fram en ny områdesbehörighet för utbildningen som leder till polisexamen. Den bör innefatta de nödvändiga kraven för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.
- Tiden på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen ska vara lika lång som den nuvarande aspiranttjänstgöringen, vilket motsvarar 37.5 högskolepoäng.
Sverige
