Utfallet av undersökningen är att poliser har en stor tilltro till användning av säkerhetskameror. Hela 94 procent svarar att de tror att säkerhetskameror med inspelning kan öka tryggheten i samhället.

Effektiv brottsbekämpning
Vidare anser 69 procent av de 301 poliserna att säkerhetskamerornas bilder är mycket viktiga/effektiva för polisens möjligheter att klara upp brott. 28 procent anser att kamerabilderna är ganska viktiga/effektiva och endast 3 procent svarar att de inte tycker att att bilderna är särskilt viktiga/effektiva.

Gynnar brottsuppklarning
"Har den ökande förekomsten av kameror på allmän plats, inklusive bussar, tunnelbanor och tåg, lett till/resulterat i fler uppklarade brott?" undrade Skop-intervjuarna och läste upp tre
alternativ. En stor majoritet (69 procent) tycker att bildmaterialet har varit till stor hjälp i
brottsutredningsarbetet. 31 procent tycker att bildmaterialet har varit till hjälp, men i mindre utsträckning.

Högt bevisvärde
Intressant var också polisens höga tilltro till kamerabilder som visar förövare.
Nästan alla (96 procent) tror att säkerhetskamerors bildmaterial har ett högt
bevisvärde. Endast 4 procent tror att det har ett ganska lågt bevisvärde.

Integritetshotet – lagrade bilder
En fråga av mer politisk karaktär är den som rör lagstiftning där människors behov av integritetsskydd ska tillvaratas. Idag är kamerorna och deras placeringar som är den avgörande sakfrågan vid bedömning för tillstånd att få använda säkerhetskameror med inspelning, men bara 26 procent av de svarande poliserna anser att det är det viktigaste. En mycket stor majoritet (74 procent) tycker att lagstiftningens fokus bör ligga på det inspelade materialet och hur det ska skyddas för obehöriga.

Brottsförebyggande
När det gäller effekten av att ha säkerhetskameror med inspelning på dokumenterat brottsutsatta platser, t ex torg, gator och skolgårdar skiljer sig svaren lite mer. En fjärdedel (25 procent) tycker att kamerorna framför allt har en brottsuppklarande effekt. Nästan lika många (23 procent) tycker att de framför allt har en brottsförebyggande effekt. Hälften av de tillfrågade poliserna (51 procent) tycker att säkerhetskamerorna har lika mycket brottsuppklarande som brottsförebyggande effekt. Färre än en procent tycker inte att kamerorna har någon effekt vad gäller att förebygga eller klara upp brott.

Avstånd mellan lag och opinion
Lennart Alexandrie, som presenterade SKOP-rapporten på Trygghetskamerans dag den 17 april, menar att SKOP-rapporten understryker vad tidigare rapporter redan har kommit fram till.

- Förra året gjorde SKOP en rapport med liknande frågor, men riktade till kommunal- och landstingspolitiker över hela landet. Utfallet var snarlikt. En stor majoritet, oavsett politisk tillhörighet, såg säkerhetskamerorna som en resurs för att bekämpa brottslighet och öka tryggheten, säger han. ändå har vi en väldigt restriktiv kameralag som gör det svårt att identifiera bekämpa brottsligheten.

- Både polisen och politikerna förefaller exempelvis rörande överens om att det är hanteringen av bilder som lagstiftningens fokus bör ligga på, inte kamerornas placering. Det är ju i bildspridningen som integritetshotet finns, inte i kamerorna i sig, såvida man inte har dem i omklädningsrum och på toaletter eller liknande och det är ju ingen som vill. En modern kameralag, där tryggheten och integritetsskyddet vägs in utifrån dagens verklighet, det är det vi behöver. Något för politikerna att se över, avslutar han.

I tidningen SecurityUser.se Nr 3 kommer undersökningen presenteras i sin helhet.