2014-12-16

Polisen struntar i att utreda stölder mot bensinstationer

Robert Dimmlich, vd för Svensk Bensinhandel.

Robert Dimmlich, vd för Svensk Bensinhandel.

Varje år görs ungefär 46 000 smitningar från bensinstationer. Men polisen lägger ner 95 procent av anmälningarna utan att utreda trots att det nästan alltid finns videomaterial.
– Det är bedrövligt att polisen konsekvent ägnar sina resurser åt att hitta avskrivningsgrunder i stället för att utreda de här brotten, säger Svensk Bensinhandels vd Robert Dimmlich, i senaste numret av papperstidningen SecurityUser.com.
I Sverige finns ungefär 3 000 bensinstationer varav 1 400 är bemannade. 1 100 av de bemannade stationerna drivs av entreprenörer som är medlemmar i branschföreningen Svensk Bensinhandel, resten drivs av oljebolagen. Svensk Bensinhandel hjälper bensinstationerna med säkerhetsarbetet, både operativt och strategiskt. Deras två stora problem är bensinsmitningar och tobakstölder.

Branschorganisationen gör en årlig enkätundersökning för att kartlägga smitningsutvecklingen och den senaste visar att svinnet för smitningar är 38 miljoner kronor om året, uppdelat på 46 000 smitningstillfällen.

Men färre och färre av smitningarna polisanmäls, nu är det nere i 48 procent. Anledningen är att polisen helt enkelt struntar i att utreda polisanmälningarna.

– Om man skickar in 20 polisanmälningar en vecka och allihop blir avskrivna direkt med vändande post, då är det inte värt besväret att skriva en polisanmälan, bränna ner filmsnutten och skicka den till polisen, säger Robert Dimmlich.

Lägger ned 95 procent
Under 2012 studerade han 700 polisanmälningar rörande smitningar. Det visade sig att polisen lade ner 95 procent av dem direkt utan att utreda.

– Polisens uppdrag är att utreda brott och försöka skaffa bevis för ett åtal och det klarar man inte av. Det är helt oacceptabelt. Om samhället och rättsstaten inte reagerar på det här så visar man en acceptans för att det är okej att stjäla, säger Robert Dimmlich.

Han undersökning visar också att polisen använder 13 olika brottskoder för smitningarna, som till exempel snatteri, stöld och bedrägeri – vilket gör det väldigt svårt att utläsa statistik om smitningarna.

Robert Dimmlich berättar om ett fall nyligen där en bensinstation polisanmälde en smitning och skrev att de skulle bränna ned och skicka övervakningsfilmen till polisen kommande dag. Men innan de hann skicka in filmen fick de beskedet att utredningen var nedlagd.

– Det är bedrövligt. Brotten är ofta väldokumenterade. Det finns filmer, vittnen, referenser, och faktiska bilar och ändå utreder man inte de här brotten.

Hälften är redan identifierade
Robert Dimmlich menar att i princip alla bensinstationer har kameraövervakning och han uppskattar att både bilar och personer går att identifiera vid hälften av de polisanmälda smitningarna.

– Vi har alltid bilarnas registreringsnummer på bild även om de ibland kan vara stulna. Men då är det å andra sidan ännu större anledning för polisen att ta tag i det eftersom det kan vara personer som sysslar med fler olagliga saker än att stjäla bensin.

Säkerhetskameror på bensinstationer fungerar i första hand som avskräckande medel.

– Det är förstås varierande bildkvalitet, men när polisen säger att de inte kan utreda en smitning för att kvaliteten är för låg så är det en tillämpad sanning som passar dem. En lustig parallell är att polisen är väldigt snabb att vända sig till bensinstationerna så fort de vill ha kamerabilder på något annat, till exempel rån eller dödsfall. Då är man snabb att inhämta bilder och då är de tacksamma över att kamerorna finns där.

Lagändring
Varför struntar polisen i att utreda smitningsanmälningarna? Enligt Svensk Bensinhandel handlar det om en ändring i rättegångsbalken som gjordes 2013. Problemen var visserligen nästan lika stora innan lagändringen, men nu har polisen fått utrymme att lägga ner utredningarna eftersom smitning inte anses tillräckligt allvarligt, menar Svensk Bensinhandel.

När någon döms för bensinsmitning uppstår bara en civilrättslig skuld.

– Domen säger att personen är skyldig x antal kronor och då ska bensinstationen ta tag i ärendet och försöka driva in skulden. Det är i stort sett omöjligt eftersom den genomsnittlige smitaren inte har några tillgångar.

Dålig vinstmarginal
Robert Dimmlich berättar att polisen kontaktar honom ett par gånger om året och uppmanar att bensinstationerna ska ta börja ta betalt i förskott eftersom de inte kan hantera alla polisanmälningar.

– Jag går då alltid i clinch med polisen och säger att de inte ska forma svensk näringspolitik, det är inte polisiärt arbete.

Anledningen till att bensinstationer inte vill ta betalt i förskott vid tankning är att det får kraftigt negativ påverkan på försäljningen i butikerna.

Vinstmarginalen på drivmedel är väldigt låg – det är butiksförsäljningen som genererar vinst.

– En bensinhandlare tjänar i genomsnitt 14 öre per liter såld bensin – det betyder att det ger bättre förtjänst att sälja en kopp kaffe än en full tank, säger Robert Dimmlich.

Tre typer av smitningar
Svensk Bensinhandel beskriver tre olika typer av smitningar: de som smyger och försöker vara så osynliga som möjligt, de som vet att chansen att åka fast är liten och vinkar eller ger fingret åt personalen när de drar iväg och slutligen de som helt enkelt glömmer att betala. Den tredje typen är ovanlig och då kan bensinstationen oftast identifiera personen via registreringsnumret med hjälp av kamerabilder, ringa upp och så kommer personen och betalar.

Det händer att personalen försöker stoppa smitningar, vilket branchorganisationen starkt avråder ifrån.

– Det är ett arbetsmiljöproblem. Vi har 3–4 incidenter per år då folk blir påkörda och vi har haft ett dödsfall. Tidigare i år fastnade en medarbetare med kläderna i bildörren när han skulle stoppa en smitning och släpades med i flera hundra meter. Han blev allvarligt skadad och låg på sjukhus i flera månader, säger Robert Dimmlich.

Av Henrik Söderlund

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan