Den välkände kriminologens verklighetsbeskrivning är inget gott betyg till polisen, även om han – som moderator för en diskussion på mässans bevakningstorg – också nämnde att rikspolischefen Bengt Svenson har ambitionen att höja detta till 50 procent. Leif GW frågade sig vad det skulle innebära om bara hälften av Volvos personal arbetade med bilar. Hur nära skulle konkursen vara då?

Effektivare polisarbete
Det är uppenbart att polisen skulle kunna effektivisera sitt arbete och klara upp fler brott. I dag finns gärningsmannen ofta angiven i anmälan men ändå avskrivs utredningarna. Det är förstås mycket frustrerande för brottsoffren. En timmes handläggning av ett sådant ärende och det skulle kunna gå vidare till åklagare. Rättssäkerheten är helt tryggad genom att åklagaren har den juridiska kompetensen. Här finns en framkomlig väg mot ett effektivare rättsväsen som skulle gynna brottsoffer, bidra till prevention mot nya brott samt väsentligen ge en ökad uppklarningsprocent i en ärlig polisstatistik. Det var en av slutsatserna av de resonemang som leddes av den skarpögde trygghetsambassadören.

En viktig fråga som SNOS och SecurityUser vurmar för är att polisen och rättsväsendet i högre grad än vad som sker i dag använder de resurser som den privata säkerhetsbranschen förfogar över. Mot den bakgrunden välkomnade vi att Moderaterna och Folkpartiet nyligen höll ett seminarium i riksdagshuset med rubriken "Offentlig och privat säkerhet i samverkan för ökad trygghet". Medverkande var förra årets trygghetsambassadör Johan Pehrson (FP), riksdagsledamoten Ulrika Karlsson (M), Lars Sjöberg vid Rikspolisstyrelsen, Lars Berman från Polisförbundet, Mikael Johansson från Sweguard, Andreas Kvarnängen från SKL samt professor Bo Wennström från Centrum för polisforskning.

Mikael Johansson började med att tala om vad självkostnaden är per produktionstimme för en polis (920 kronor), respektive en kriminalvårdare (606 kronor) samt en väktare (234 kronor). Han tog också upp vilka områden där bevakningsbranschen är lämplig att hjälpa polisen och kriminalvården, för att optimera tryggheten och kostnaden för medborgarna, exempelvis vid transporter av omhändertagna personer. Hur många högskolepoäng behövs för att kunna utföra detta? Givetvis måste det göras en riskbedömning för transporten, men merparten av alla transporter har låg risk.

För några år sedan gjorde ordningsvakter årligen cirka 1 300 gripanden i Stockholms tunnelbana. Vid varje gripande måste transporten till polisstationen göras av polisen. Då väntetiden på polisen i genomsnitt var mer än en timme betalade vi skattebetalare en väktare på heltid, tid som istället skulle kunna läggas på att skapa trygghet för passagerarna i tunnelbanan. Här finns det pengar att spara för samhället.

Det finns fler nyttiga arbetsuppgifter som bevakningsbolagen inte får göra, exempelvis agera som störningsjour för boende. En uniformerad väktare får i dag inte ringa på och be en störande hyresgäst att dämpa sig. Det får vem som helst annars göra. Bevakningsbolagen kan visserligen åta sig sådana uppdrag, men bara om väktaren inte är klädd så att väktaremblemet syns.

Använd GW som konsult
än värre är att alla i samhället får göra brottsutredningar utom auktoriserade bevakningsbolag. Där har polisen i sina föreskrifter och anvisningar (FAP) skrivit bort denna möjlighet. Detektivbyråer, mc-gäng, ja alla som samhället inte har någon kontroll över får syssla med det. Men bevakningsbolagen som är auktoriserade, har poliskontrollerad personal och står under tillsyn av länsstyrelsen får inte göra utredningar av brott. Något svar på denna fråga fick inte församlingen från Rikspolisstyrelsen.

Polisförbundets hållning är tydlig. Det är bättre med morsor och farsor på stan och rent av PRO-föreningar, än väktare. Professionell hjälp avvisas trots att polisen varken vill eller kan göra allt de har blivit ålagda i samhället. Med den nya polisorganisationen måste också självkritik och nytänkande komma. Ett råd: använd årets trygghetsambassadör som konsult!