2017-04-04

Polis: "Lagstiftningen har inte riktigt hängt med”

Joakim Söderström, polisens nya nationella projektledare för kameraövervakning.

Joakim Söderström, polisens nya nationella projektledare för kameraövervakning.

Joakim Söderström är polisens nya nationella projektledare för kameraövervakning. På Trygghetskamerans dag kommer han att tala om polisens arbete med kameror.
– Lagstiftningen har inte riktigt hängt med och det har hämmat oss, säger han.
Hur stor nytta har polisen av kameraövervakning?
– Extremt stor nytta om vi använder den på rätt vis. Det räcker inte att bara sätta ut en kamera utan det krävs att vi är aktiva och har ett tänk kring det.

Har ni det i dag?
– Ja, men det finns utvecklingsområden vad gäller vår användning och då pratar jag om metoder. Det kan till exempel handla om vi kan bli bättre på att ha operatörer som realtidsövervakar.

Hur ofta leder kamerabilder till åtal?
– Inte i tillräckligt stor utsträckning. Vi behöver bli bättre på att tillvarata det material som faktiskt finns och se till att det hamnar i åklagarens händer. Vi som jobbar nationellt måste ta fram rutiner och riktlinjer för hur det ska fungera.

Varför har ni inte kommit längre?
– Det går bara att spekulera i, men ett svar är den skepticism som funnits mot kameraövervakning från vissa delar av samhället fram till alldeles nyligen.

Vid vilka brott har polisen störst nytta av kameror?
– Vid alla brott som sker på allmän plats, till exempel mord, mordförsök och sexualbrott vid festivaler. Vi har även nytta av dem vid attacker mot blåljuspersonal för att kunna lagföra människor i efterhand om vi inte lyckats gripa dem direkt. Av erfarenhet från andra länder vet vi också att kameraövervakning är viktigt vid terrorangrepp, både för att klara upp brotten och för att förhindra fler.

Kan säkerhetskameror förhindra brott?
– Ja, men det beror på vilket perspektiv du har. Om vi använder dem på sätt så tycker jag definitivt det, det vill säga hur vi monterar dem, hur vi upplyser om var de sitter och beroende på vilket typ av brott det handlar om. Vi hade nyligen ett exempel med narkotikaförsäljning utanför ett dagis i Malmö och då är det viktigt att flytta brottsligheten och sedan få bort den helt.

Hur använder ni videoanalys?
– Inte alls mycket, mest på testbasis med enklare saker som digitala staket och funktionalitet för registreringsskyltar. Vi känner att lagstiftningen inte riktigt har hängt med och det har hämmat oss. Vi hoppas att det ska förändras med den nya kameraövervakningslagen.

Vilka andra förhoppningar har du på den nya lagen?
– Att den ska ta höjd för den samhällsutveckling som vi ser i dag. Jag hoppas att den blir modern i det avseendet att vi kan använda funktionalitet som effektiviserar polisens arbete.

Vilka då?
– Videoanalys har vi pratat om, ansiktsigenkänning är en annan sak som är jätteviktigt vid grov brottslighet och terrorbrott. Ytterligare en sak är ljuddetektion vid till exempel skottlossning, glaskross, skrik och trafikolyckor. Sedan skulle vi vilja använda ANPR (igenkänning av registreringsskyltar) för att göra slagningar mot brotts- och spaningsuppgifter om till exempel en bil ägs av någon som har dömts för rattfylleri eller haft vapen i bilen.

Text: Henrik Söderlund

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng