Forskningens övergripande syfte är att studera hur samhällsförtroendet hos olika grupper påverkar kriskommunikationen, och hur kriskommunikationen i sin tur påverkar förtroendet på kort och lång sikt. Vad betyder misstro eller tilltro bland olika grupper för hur kriskommunikationen bedrivs rent praktiskt under en akut kris? Hur förhåller sig människor i olika grupper till information och källor?

Den andra huvudfrågeställningen är: Vilka långsiktiga konsekvenser har kriskommunikationen för olika gruppers samhällsförtroende? Utgångspunkten är att människors erfarenheter av kriskommunikation på lång sikt påverkar det förtroende de har, både för samhällsinstitutioner och för sina medmänniskor.

Projektet, som går under namnet Kriskommunikation och samhällsförtroende i det multipublika samhället (KRISAMS), har tillgång till en medborgarpanel med 60.000 deltagare där individer kan följas över tid. På det sättet kan förtroendeförändringar och långsiktiga effekter av krisupplevelser studeras.

Forskarna finns vid Göteborgs universitet och ansvarig är professor Bengt Johansson vid JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

Källa: MSB