Förslagen har sin bakgrund i att EU-domstolen i december 2016, i den så kallade Tele2-domen, slog fast att de svenska datalagringsreglerna inte var förenliga med EU-rätten. Sammanfattningsvis innebär propositionen att

• Lokaliseringsuppgifter, till exempel var en mobiltelefon har befunnit sig vid tiden för ett samtal, ska lagras i två månader. Abonnemangsuppgifter vid internetåtkomst ska lagras i tio månader. Övriga uppgifter, till exempel vem som har pratat med vem i telefon, ska lagras i sex månader.
• Lagringsskyldigheten begränsas, till exempel undantas all kommunikation som sker inom det fasta nätet. Uppgifterna ska endast få lagras inom EU.
• Det införs krav på prövning av åklagare innan de brottsbekämpande myndigheterna får tillgång till lagrade uppgifter i underrättelseverksamhet.
• Möjligheten att hämta in uppgifter om vissa systemhotande brott i underrättelseverksamheten permanentas och kompletteras med två nya brott: statsstyrt företagsspioneri och grov misshandel eller olaga frihetsberövande i systemhotande syfte.

Inrikesminister Mikael Damberg bjuder nu också in till samtal om aktörsgemensamma frågor relaterade till datalagring mellan de brottsbekämpande myndigheterna, Post- och telestyrelsen och it- och telekombranschen.