2014-12-21

Lag om barn som begår brott gav inte avsedda effekter

– De grövre brotten, som till exempel rån, våldtäkt, grov misshandel och mordbrand utreds däremot oftare. Men det görs fortfarande inte regelmässigt. Här måste polisen bli bättre på att verkligen följa lagens krav, säger Nadja Bogestam, utredare på Brå. (Foto: Lieselotte van der Meijs)

– De grövre brotten, som till exempel rån, våldtäkt, grov misshandel och mordbrand utreds däremot oftare. Men det görs fortfarande inte regelmässigt. Här måste polisen bli bättre på att verkligen följa lagens krav, säger Nadja Bogestam, utredare på Brå. (Foto: Lieselotte van der Meijs)

Polisen utreder fler, men inte alla, grövre brott som begås av barn samtidigt som socialtjänsten relativt sällan utnyttjar möjligheten att begära en polisutredning. Andelen barn som återfaller påverkas inte av om brotten utreds eller inte. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerat.
år 2010 ändrades lagen om unga lagöverträdare, LUL, i syfte att få polisen att utreda en större andel av de brott där de misstänkta är under 15 år. Det blev ett krav att polisen ska utreda alla grövre sådana brott, och det blev tydligare att socialtjänsten ska be polisen att inleda en polisutredning, när det behövs, för att bedöma vilka sociala insatser barnet kan behöva. Utredningen innebär normalt att polisen talar med målsägaren och förhör barnet.

ändringarna i (LUL) skulle leda till att polisen utredde alla grövre brott som begås av barn under 15 år och att socialtjänsten i övriga fall skulle bedöma behovet av polisutredningar. Lagreformen 2010 har inte lett till att en större andel av de brottsmisstänkta barnen utreds av polisen. Såväl 2005 som 2012 var det en femtedel som utreddes.

– De grövre brotten, som till exempel rån, våldtäkt, grov misshandel och mordbrand utreds däremot oftare. Men det görs fortfarande inte regelmässigt. Här måste polisen bli bättre på att verkligen följa lagens krav, säger Nadja Bogestam, utredare på Brå.

Socialtjänsten ser ofta inget värde i en polisutredning
Andelen utredningar som initierats av socialtjänsten halverades mellan 2005 och 2012, tvärtemot lagstiftarens intentioner. Det tycks delvis bero på att socialsekreterarna inte uppmärksammat att det ligger på dem att be polisen om en utredning, när de tycker att en sådan vore värdefull. Men det beror också på att socialtjänsten ofta tycker att de fått veta tillräckligt om vad barnet gjort och vilka insatser som behövs genom den egna utredningen.

– Polisen och socialtjänsten har ibland lite olika syn på värdet av ett polisförhör, säger Nadja Bogestam. En ökad samverkan behövs för en ökad förståelse för varandras roller och kompetenser.

Polisförhör påverkar inte återfall i brott
En underliggande tanke bakom lagändringen är att den markering som ett polisförhör innebär, skulle kunna minska risken att barnet återfaller i brott. Brås studie ger inget stöd för den tanken. Det är också så att en fjärdedel av de brottsmisstänkta barnen inom ett år misstänkts för nya brott, och inom tre år är det hälften av barnen som misstänks för nya brott.

– Att så många återfaller är ett tecken på att detta är en grupp barn som samhället bör rikta uppmärksamhet mot. Men just polisförhör verkar inte vara någon effektiv insats, säger Stina Holmberg, enhetschef på Brå.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng