The Stockholm Prize in Criminology är världens största och mest prestigefyllda pris inom området kriminologi. Priset har delats ut sedan 2006 och går till den, eller dem, som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna.

Den internationella juryn för Stockholmspriset i kriminologi har utsett professor Herman Goldstein vid University of Wiconsin Law School till mottagare av utmärkelsen för år 2018.

Goldstein är världens mest inflytelserika forskare inom området modernt polisarbete. Hans forskning har lett till att polisen idag fokuserar mer på att uppnå konkreta resultat av vidtagna åtgärder och mindre på traditionella rutinuppgifter. Detta, av Goldstein inspirerade, nya arbetssätt ger en högre grad av samhällsnytta. Goldsteins utgångspunkt var att polisarbetet inte var tillräckligt inriktad på att uppnå specifika mål kopplade till specifika problem.

Resultaten av hans forskning, som publicerades först 1979, har lett till utveckling av nya strategier inom polisen. Dessa strategier fokuserar på att identifiera mönster i brottsligheten som gör det möjligt för polisen att arbeta med mer sammansatta problembilder istället för att hantera varje händelse som ett isolerat fall. Goldsteins arbete har också haft en viktig inverkan på polisforskningen eftersom den uppmuntrar polisen och forskare att samarbeta för att utvärdera effekterna av nya åtgärder på dessa problem.

Problemorienterat polisarbete
I sin omfattande rapport om polisforskning från 2004, kallade den amerikanska vetenskapsakademin Goldsteins strategi ”problemorienterat polisarbete” (POP) för ett ”paradigmskifte”.

De framhöll speciellt förflyttningen från gamla tiders allmänna och reaktiva svar på brott till dagens anpassade, proaktiva och mångfacetterade åtgärder mot olika problem. Vetenskapsakademins rapport dokumenterade de många nya och innovativa arbetssätt som utvecklats inom polisen som ett resultat av Goldsteins arbete, till exempel nya rutiner för att minska brott som rattonykterhet, sexbrott, hemfridsbrott, inbrott, gängvåld och brott i speciellt utsatta områden.

Professor Goldsteins tilldelas dock inte årets pris enbart för sin forskning kring ”problemorienterat polisarbete”, utan även för ett livslångt och banbrytande arbete med de bredare frågorna kring polisens funktion i samhället såsom; befogenheter, samhällsansvar, poliskorruption och polisens roll i rättssystemet. I sina studier av polisens unika roll i demokratiska samhällen har han använt ett holistiskt perspektiv som inkluderar empiri, organisationsteori, mänskliga rättigheter och rättsfilosofi.

Förebyggande av gängvåld
Bland de mest relevanta strategierna i det problemorienterade tillvägagångssättet är de som handlar om kroniskt och grovt våld. I slutet av 1990-talet använde exempelvis polisen i Boston och forskare vid Harvard universitet en POP-strategi för att minska gängvåld. På grundval av en detaljerad analys av gängmedlemmar och deras våldsnätverk i Boston kombinerade det nya tillvägagångssättet stöd och kontroll till kända våldsbrottslingar.

Projektet var ett samarbete mellan polisen, domstolar, familjer, socialtjänsten samt samhälls- och kyrkliga ledare. Taktiken gick ut på att övertala våldsbrottslingarna att ta samhällets hjälp för att avstå från våld. Om de inte antog detta erbjudande kunde de förvänta sig ett stort antal negativa konsekvenser. Denna strategi ledde till att antalet mord i Boston sjönk drastiskt.

Tillvägagångssättet har sedan dess tillämpats framgångsrikt på ett stort antal platser med omfattande gängvåld, både i USA och i resten av världen. Denna metod som kallas fokuserad avskräckning har nyligen även tillämpats med stor framgång på sådana problem såsom våld i hemmet och på områden som är speciellt brottsutsatta.

Goldsteins strategi: En systematisk granskning
Ett tydligt mått på den betydelse som Goldsteins strategi har haft är antalet olika initiativ som har tillämpats av polismyndigheter runt om i världen. En systematisk granskning, ”Problem-Oriented Policing on Crime and Disorder”, utförd och publicerad 2008 av statsstödda norska Campbell Collaboration fann över 5500 rapporter där POP hade använts framgångsrikt av olika polismyndigheter. POP fortsätter att användas vilket understryker strategins stora betydelse för att bedriva ett framgångsrikt och effektivt polisarbete.