De medverkande var Björn Eriksson, ordförande för SäkerhetsBranschen, Jan Ericson (M), ledamot i Riksdagen och i Finansutskottet, Tomas Andrén, vd på Mjöbäcks Sparbank i överlida, Charlie Söderberg, rikedomscoach, Christina Rogestam, ordförande i SPF, Wiggo Lindgren, vice ordförande för Småföretagarnas Riksförbund och Per åsling (C), riksdagsledamot och ledamot i Finansutskottet. Moderator var Malou von Sivers.

Problembilden
Bakgrunden till debatten är utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle i och med att svenska storbanker i allt större utsträckning drar in sin kontanthantering.

– Jag är stor kortanvändare, men jag älskar också kontanter och jag är förbannad över att man försöker begränsa möjligheterna att använda kontanter på ett ibland otillbörligt sätt, sa Björn Eriksson.

Paneldiskussionen lyfte fram flera perspektiv utöver Säkerhetsbranschens. Bland annat beskrevs problemet utifrån småföretagarnas verksamhet.

– Många av våra medlemmar är soloföretagare och har gatukök eller liknande. Vi gick ut med en enkät i maj och fick in vad jag anser vara ett representativt svar. Det var väldigt drastiskt: var femte medlem som svarade på enkäten skulle lägga ner sin verksamhet om kontanthanteringen försvann, sa Wiggo Lindgren, vice ordförande för Småföretagarnas Riksförbund som har 21 000 medlemmar.

även pensionärernas perspektiv lyftes fram.

– Det finns en generation som inte är vana vid datorer och inte litar på att man digitalt kan föra över pengar till någon annan. För mig är kontanter ett normalt och tillåtet betalningsmedel i det här landet och då ska det inte vara några problem att använda dem, sa Christina Rogestam, ordförande i SPF Seniorerna med cirka 270 000 medlemmar.

även politikerna menade att kontanthantering är viktigt.

– Som samhället ser ut idag finns det en uppenbar risk att landet klyvs – utifrån tillgången till teknik, utifrån ålder och därmed erfarenhet av att nyttja andra betalningsmedel än kontanter. Dessutom ser vi en geografisk klyvning, sa Per åsling (C), ledamot i finansutskottet.

Allianskollegan höll med.

– Ibland måste man faktisk ha kontanter. Har man jobbat på bank så vet man att tekniken pajar ibland och då har man alltid en tusenlapp eller två i plånboken. Däremot betalar jag nästan alltid med kort när det går. Min poäng är att det måste också finnas kontanthantering, sa Jan Ericson (M), ledamot i finansutskottet.

Malou von Sivers konstaterade att storbankerna blivit inbjudna till paneldiskussionen, men tackat nej.

Säkerhetsrisk
Charlie Söderberg, rikedomscoach, var skeptisk till att kontanter medför en ökad säkerhetsrisk.

– Det sägs ofta att "om man tar bort kontanterna så blir det säkrare". Finns det verkligen någon undersökning som stödjer det? För som jag har förstått det blir det snarare en annan typ av brott. Brottsligheten är kvar – det är bara det att man knackar ner pensionärer och tar deras bil vid rödljuset istället för att man knackar ner dem och tar handväskan. Det är fortfarande lika många brottsoffer.

Björn Eriksson höll med.

– Det fullständigt självklart att de hela flyttas från välbevakade banker där man kan sköta det här ordentligt till utsatta småbutiker. Så det här "rånargumentet" är trams. Den stora säkerhetsrisken när det gäller kontanter tror jag är om bankerna vägrar ta emot dem för då lämnar man in dem i handeln till personal i 7-eleven-butiker utan säkerhet, sa Björn Eriksson.

Kassako för bankerna
Jan Ericson framhöll att bankerna tjänar mycket på korten.

– Korten är oerhört lönsamma för bankerna. Beviset för det är att man faktiskt kan ta väldigt stora bedrägeriförluster utan att blinka. Tyvärr förbjuder banksekretessen mig att avslöja för mycket om detta, men jag kan ju konstatera att på alla de stora bankerna finns ett antal jurister som bara sitter och jobbar med kortbedrägerier och man tar väldigt stora förluster i bankerna för detta, sa Jan Ericson (M).

Malou von Sivers undrade om anledningen till att storbankerna inte vill debattera kontanthantering – trots att de gång på gång blivit inbjudna till debatter, inklusive den i Almedalen – är att de tjänar pengar på kortverksamheten och inte kan försvara de höga avgifterna för kortanvändning.

– Som entreprenör tänker jag att om jag kan skaffa mig monopol på ett system det vill säga betalflöden – genom att få bort kontanter och få alla att swisha – då gör jag det gratis för att sedan lägga på en avgift när jag har monopol. Man är ju mer eller mindre dum i huvudet om man som entreprenör inte förstår att det är det som är affären och jag tror inte att bankerna är dumma i huvudet heller, sa Charlie Söderberg, rikedomscoach.

Integritetsaspekten
En annan aspekt som lyftes upp under diskussionen var kortanvändarnas integritet.

– Ett annat problem är det enorma informationsövertag som en bank, som ju är ett företag, får. På grund av att vi betalar med kort vet de när jag tar mitt frukostkaffe, om jag tar bussen, var jag handlar min lunch och var jag handlar mina kläder. Om staten hade haft den informationen om mig hade man kallat det för 1984 och sagt att det var en totalitär stat – nu är det banker som vi inte har insyn i på det sättet som sitter på informationen, sa Charlie Söderberg, rikedomscoach.

Tomas Andrén, vd på Mjöbäcks Sparbank framhöll dock sekretessreglerna.

– Det finns en mycket stark sekretess. Vi kan bara använda informationen om det skett något fel exempelvis om någon säger att de inte gjort ett visst köp – då har vi möjlighet se informationen, men det är inte så att vi kan se den av andra skäl, sa. Tomas Andrén, vd på Mjöbäcks Sparbank.