Undersökningen genomfördes av Insight Intelligence i samarbete med Niklas Arvidsson, forskare på KTH, på uppdrag av Internetstiftelsen i Sverige, IIS, EY, Bankgirot och Swedbank. Under 2015 intervjuades 1000 svenskar mellan 16 och 74 år genom Sifos slumpmässigt rekryterade, riksrepresentativa webbpanel.

Enligt undersökningen är kontanter det betalmedel som svenskarna har störst tillit till. 88 procent av de tillfrågade har högt förtroende för kontanter och endast 3 procent har lågt förtroende. Minst tillit har svenskarna till betalappar för smartphones – endast 37 procent har högt förtroende och 21 procent har lågt förtroende.

Björn Eriksson, ordförande för Säkerhetsbranschen, är kritisk till att storbankerna driver på en utveckling för ett kontantlöst samhälle.

– Storbankerna kan inte avgiftsbelägga kontanterna och försöker därför fasa ut dem till förmån för kortverksamheten som är en kassako. Det är dock inte bankernas ekonomiska intressen, utan politiska beslut, som ska avgöra kontanternas framtid. Att ta bort det betalmedel som svenskarna har störst förtroende för är odemokratiskt, säger han till SecurityUser.com.

99 procent använder kontanter
Undersökningen visar också att endast 1 procent av befolkningen aldrig använder kontanter. 42 procent använder kontanter ett par gånger i månaden och 34 procent använder kontanter ett par gånger i veckan.

Respondenterna fick också svara på vid vilka betaltillfällen de föredrar respektive betalmedel. Kontanter föredras av 78 procent vid torghandel och av 40 procent när de handlar i en butik för mindre än 100 kronor. Vid överföringar till vänner och parkeringsbetalningar föredras kontanter av 35 respektive 25 procent. 16 procent föredrar också kontanter när de betalar på restaurang. Kortbetalning är dock den mest populära betalmetoden i fem av åtta betalsituationer.

– Jag är själv en frekvent kortanvändare, men det går inte att ställa kort mot kontanter. Ibland går det inte att använda kort och undersökningen visar ju tydligt att en stor andel av befolkningen föredrar att betala med kontanter i många situationer, säger Björn Eriksson till SecurityUser.com.

"Riksbanken bör återta ansvar"
Ansvaret för kontantförsörjningen i Sverige låg tidigare på Riksbanken, men efter ett avregleringsbeslut 2005 lades det över på bankerna. Björn Eriksson anser att det bör inrättas en bankgemensamt finansierad fond för att säkerhetsställa kontantförsörjning.

– Om bankerna inte kan förmås att ta ansvar för kontanterna bör de kunna avsätta medel via skattsedeln. Bankerna skulle kunna åläggas att kollektivt fondera motsvarande 1,5 procent på omsättningen för att säkerställa kontantförsörjningen i landet, säger han till SecurityUser.com.

Förra året skickade Björn Eriksson och andra deltagare i kontantupproret en skrivelse som begärde att Riksbanken återupptar ansvaret för kontantförsörjningen.