Baserat på räddningstjänstens uppgifter brinner det årligen i cirka 500 svenska skolor och trenden visar att skolbränderna ökar. Minst hälften av alla skolbränder är anlagda. Kommunerna förlorar ca 500 miljoner kronor på skolbränder varje år. Det motsvarar ca 1000 lärartjänster! Därtill kommer de ersättningar som försäkringsbolagen betalar ut.

Att inte sätta in relativt enkla tekniska resurser för att förebygga bränder eller vid tillbud snabbt kunna upptäcka bränderna via brandlarmsystem är inte bara ett hån mot elever, skolpersonal utan också mot oss skattebetalare. Samma sak gäller naturligtvis annan typ av förstörelse i våra skolor. Det är oacceptabelt att vi inte gör mer för att skydda skolorna.

Det är ingen tvekan om att man kan få ner skadekostnaderna. Anlagda bränder börjar ofta med annan skadegörelse. Därför bör man tänka stort och även förbygga vandalisering som sådant.

Stockholm spar 25 procent
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) äger och förvaltar de flesta fastigheter där Stockholms förskolor, grundskolor och gymnasieskolor bedriver sina verksamheter. Det kommunala bolaget har lyckats sänka skadekostnaderna med 25 procent mellan 2006 till 2009. Försäkringsbolagen har under samma tid sänkt sina ersättningar till SISAB från 110 Mkr till 28 Mkr! Den positiva utvecklingen beror på fler samverkande faktorer. Hörnpelarna är dock säkerhetsteknik i kombination med information och utbildning. Att informera och utbilda personalen samt upprätthålla en ständig dialog om säkerhet har hög prioritet. Det förebyggande arbetet är ett direktiv från SISAB-ledningen och man har skapat ett mycket effektivt system för rapportering av inträffade skador och tillbud. Frågan om skadebegränsningar är därför alltid en fast punkt på deras möten.

När det gäller det upptäckande brandskyddet har SISAB valt att installera traditionella brand- och utrymningslarm kompletterad med takfotssensorer utvändigt på byggnaderna. För att kunna förebygga bränder och annan vandalisering har Stockholmsskolorna utrustats med inbrottslarm och övervakningssystem med bl a värmekameror som inte identifierar personer men verifierar oönskade händelser. Alltså övervakning utan någon som helst risk för kränkning av integriteten. Självklart har SISAB också ombesörjt att snabba och relevanta åtgärdsinsatser sätts in av bevakningsbolag, räddningstjänst eller polis när tekniken larmar.

Botkyrka spar 50 procent
Botkyrka kommun var mycket hårt drabbat av anlagda bränder i skolor och daghem för några år sedan. Det var ett antal mycket kostsamma bränder med totalförstörda skolor och daghem under den tiden. Idag är situationen helt annorlunda. Kommunen har inte haft några större bränder sedan ett antal år tillbaks. Enligt säkerhetschefen Marcus Quennerstedt är det positiva utfallet ett resultat av den medvetna satsningen man gjort på bland annat SBA – Systematiskt Brandskydds Arbete. Det innebär att personalen blivit utbildade på att se potentiella brandrisker och åtgärda detta.

Man har i Botkyrkas skolor också höjt de tekniska skydden i form av bättre brandlarm med bland annat detektering utvändigt på fasader. Kamerasystem med uppkoppling till larmcentral har också installerats. Förutom att kameror minskar skadegörelse kan de användas för verifiering av bränder. Utbyggnaden av de tekniska skydden och det aktiva arbetet med SBA sker fortlöpande och Marcus Quennerstedt förklarar att kommunen har minskat sina skadekostnader med minst 50 procent tack vare satsningen på bättre tekniskt brandskydd och SBA.

Malmö spar 76 procent
I Malmö finns liknande erfarenheter av hur man får ner skadegörelsen i skolorna, framför allt med hjälp av säkerhetsteknik. Enligt en studie i åtta skolor i Malmö minskade genomsnittliga skadekostnaden från 457 428 kronor i månaden till 107 604 kronor i månaden, efter att kamerainstallation hade gjorts. Det betyder en genomsnittlig besparing på med 76 procent. Hur kan man vifta bort det argumentet i en tid när kommunerna har så ont om pengar.

Politikerna sover
Jag talade nyligen med Marcus Cato, en klok man på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Han berättade att det finns intresse från SKLs sida att se över problemet med skolbränder, men menade samtidigt att det inte finns något samlat grepp för detta inom organisationen. Det finns alltså inget som liknar en plan från SKL´s sida, när det gäller detta växande och mycket kostsamma problem.

Att Marcus Cato framhåller att man ”funderar” på att göra något är inget annat än de styrandes politikers bristande engagemang. Marcus Cato välkomnade dock en insats från SKL och menade att problemet med skolbränder och vandalisering måste angripas från två håll. Först och främst en ”mjuk sida” där samhället beslutar om att aktivt arbeta för att få ungdomarna att upphöra med att vandalisera och sätta eld på skolor. Parallellt med detta bör man ha en ”hård sida” där man använder tekniska lösningar, framför allt automatiska brandlarm för att upptäcka bränder och begränsa skadorna, vilket korresponderar väl med Swelarms devis TURÅ, dvs Tidig Upptäkt Rätt Åtgärd.

Kommunerna kan spara pengar
På Svenska Brandskyddföreningen (SBF) bekräftas att skolledning och kommunansvariga har svårt att förstå att det här är deras problem. Sakkunnige Susanne Häffler menade att även skolverket visade minimalt intresse för problematiken med anlagda bränder. Personalen i skolan vill hålla på med undervisning, inte syssla med brandskydd, förklarade hon.

Tekniken spar pengar
Stockholm, Botkyrka och Malmö har - tack vare genomtänkta tekniklösningar och åtgärdsinsatser - starkt kunnat begränsa skador och kostnader till följd av anlagda bränder. Vi på Swelarm uppmanar därför andra kommuner att ta efter dessa lysande exempel. Investering i säkerhetsteknik måste alltid ses som en nödvändig besparingsåtgärd.

Den politiska motviljan mot säkerhetsteknik, särskilt när det gäller bruk av övervakningskameror, finns naturligtvis kvar på sina håll. ”Vi vill inte ha ett övervakningssamhälle” kan man höra ibland, i all välmening. Swelarm menar att verkligheten kräver att utbildning av skolpersonal och olika sociala insatser från samhällets sida är viktiga delar för ansvarstagandet. Men vi behöver också använda den teknik som finns. Tekniken kan rädda liv och den sparar definitivt mycket pengar får våra hårt prövade kommuner.
Ska vi göra skolans arbetsmiljö trygg för personal och elever? Ska vi skapa förutsättningar för en bättre ekonomi till gagn för utbildningsväsendet?

Ett valår som detta borde politikerna från båda blocken förstå att det här är en viktig fråga. Skolans väl och ve handlar trots allt om våra barns och ungdomars möjlighet till bra framtid. Därför måste vi nu säga nej till anlagda bränder och annan skadegörelse av våra skolor.