Nyligen firade Kontantupproret sin första "och förhoppningsvis sista födelsedag", som initiativtagaren Björn Eriksson uttryckte sig under ett-årsjubileet som firades på Myntkabinettet i Gamla Stan i Stockholm.

Han ger en bild av "landet lagom" som i frågan om avvecklingen av kontanter blivit "landet extrem". Upproret har under året fått stor internationell uppmärksamhet, där omvärlden förvånas över att Sverige i den här frågan är ett extremt samhälle, enligt Björn Eriksson.
Ledande utländska medier som New York Times och den kinesiska statstelevisionen har storögt uppmärksammat det svenska fenomenet.

Frågan om kontanternas vara eller icke vara är även en fråga som engagerar förespråkare för bankomater i organisationen ATMIA (ATM Industry Association). Deras europachef Ron Delnevo har haft täta kontakter med svenska Kontantupproret och slåss på samma sida.
I Storbritannien finns även rörelsen "Cash Uproar", som ser med fasa på den svenska utvecklingen.

"Skamlig svensk utveckling"
Ron Delnevo talar passionerat om kontanternas betydelse och ger en lång rad argument för att behålla sedlar och mynt.

– Att de svenska bankerna knappt hanterar kontanter är en skamlig utveckling, säger han och pekar på en njugg inställning hos de svenska storbankerna, som missgynnar kontanter i sina ansträngningar att tjäna pengar till aktieägarna.

– även de svenska bankerna kan ta till sig modern bankomatteknik och lägga en mindre avgift på kontanthantering så som det fungerar i många andra länder.

Han förklarar att de numera finns bankomater som även fungerar som insättningsboxar och som då återanvänder kontanterna och även hanterar mynt. Så att bankerna slipper dyr hantering och värdetransporter. Dessutom är den svenska oron för bankrån överdriven i hans ögon.

– Sverige är det enda landet i hela världen där värdet av kontanter i omlopp minskar. I alla andra länder ökar faktiskt kontanterna sett till värdet, säger Ron Delnevo och fortsätter:

– Vi får verkligen hoppas att de svenska bankerna och politikerna tar sitt förnuft till fånga framöver.

"Manipulativt beteende"
Björn Eriksson, som är ordförande i Säkerhetsbranschen och initiativtagare till kontantupproret, lyfter fram ett par punkter i debatten om kontanter.

– Det finns ett manipulativt beteende från bankernas sida i den här frågan. De kan ta betalt för kortanvändning och lär höja de avgifterna om kontanterna blir allt ovanligare.

– För flera grupper i samhället är det kontantlösa samhället ett hot. Det finns många som lämnas utanför i ett kontantlöst samhälle, säger han och ger exempel på pensionärer, flyktingar, småföretagare, före detta kriminella, glesbygdsbor med flera.

Kontanterna blir kvar länge
Riksbanken har nyligen gått ut att det förekommit uppgifter i medierna om att kontanter skulle kunna försvinna inom fem år. "Dessa uppgifter stämmer inte", skriver Riksbanken och fortsätter: "Riksbankens prognoser pekar på att kontanter kommer att finnas kvar under överskådlig tid, det vill säga troligen in på 2030-talet."

Riksbanken konstaterar också att i dagsläget görs cirka 20 procent av alla betalningar över disk med kontanter och närmare 90 procent av svenska folket uppger att de har använt kontanter den senaste månaden. "Detta visar att det fortfarande sker en stor mängd transaktioner med kontanter i Sverige."

"Galenskap att vi finns"
Björn Eriksson menar att det är galenskap att de ens har behövt skapa nätverket Kontantupproret för att "poängtera den självklara rättigheten att använda kontanter i det svenska samhället".

På Kontantupprorets sajt är kampviljan fortsatt hög. Där skriver man bland annat: "Så länge samhället hotas av att bli kontantlöst kommer vi att finnas kvar och kämpa för folkets rätt att bestämma över sina egna pengar. Vi har nu blivit många anhängare och vi fortsätter hela tiden att växa."

Kontantupproret på Facebook har för närvarande närmare 3 300 personer som gillar gruppen.

Utredning pågår
Björn Eriksson poängterar att de kommer att fortsätta driva kontantupproret intensivt även under det kommande året och han tycker sig se viss förståelse både hos politiker och hos riksbanken i frågan.

En offentlig utredning med namnet Svensk kontanthantering pågår för närvarande där resultatet ska vara färdiga efter sommaren.

Ett antal remissvar har redan kommit in och i till exempel Sveriges Kommuners och Landstings yttrande finns en oro för vad som säkerhetsmässigt kan hända vid en omfattande IT-krasch eller stora elavbrott och man pekar även på de grupper som står utanför i det kontantlösa samhället.

"Sedlar och mynt är ett gammalt beprövat och effektivt betalningsmedel och det är angeläget att tillgången till kontanter finns över hela landet", skriver SKL i sitt yttrande.

Inget problem med dubbla roller
Björn Eriksson medger att det inom säkerhetsbranschen finns olika uppfattningar om det kontantlösa samhället. Men att han skulle ha problem med att kombinera sina två roller, dels som talesperson för kontantupproret, dels som ordförande i Säkerhetsbranschen, tycker han är "trams".

– Vi kan tycka olika i den här frågan. Men jag hävdar att det är säkerhetsmässigt bättre att kontanter till största delen finns på välskyddade bankkontor, i stället för att merparten finns ute i handeln där skyddet är sämre och rånrisken större.

Text: Anders Ellqvist