Förutsättningarna för att bekämpa brott har förändrats under senare år. Internet och krypterade kommunikationskanaler erbjuder i dag lättillgängliga kontaktytor för brottsplanering och utgör en plattform för terrorism. Utvecklingen innebär att det blir allt svårare för de brottsbekämpande myndigheterna att avlyssna kommunikation som de redan har lagstöd för att följa, men saknar verktyg för att komma åt.

– Den tekniska utvecklingen går framåt. Polisen kan i dag efter domstolsbeslut avlyssna fast telefoni, men när fler och fler av samtalen sker via digitala delvis krypterade appar blir polisens arbete svårare, säger inrikesminister Anders Ygeman.

Utredningen är en del av den överenskommelse regeringen slöt med Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna i december 2015.

– Det är avgörande att de brottsbekämpande myndigheterna upprätthåller sin förmåga att bekämpa brott. Därför utreder regeringen nu frågan om hemlig dataavläsning, säger Anders Ygeman.

I utredarens uppdrag ingår bland annat att:

• ta reda på vilket behov av hemlig dataavläsning som finns
• undersöka om hemlig dataavläsning skulle vara en effektiv metod för att bekämpa brott
• klargöra om intresset av att upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för att tillåta hemlig dataavläsning
• analysera om det är lämpligt att införa hemlig dataavläsning som ett nytt tvångsmedel
• lämna fullständiga förslag till författningsändringar eller andra förändringar oavsett vad analysen föranleder

Utredare blir lagmannen vid Södertörns tingsrätt Petra Lundh.

Uppdraget ska redovisas den 13 november 2017.