Den 19 februari fick Doris Högne Rydheim i uppdrag att utreda förutsättningarna för att årligen redovisa Säkerhetspolisens användning av hemliga tvångsmedel. Begreppet "hemliga tvångsmedel" omfattar hemlig avlyssning/övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och inhämtning av trafikuppgifter om elektronisk kommunikation.
Slutsatserna av utredningen handlar om hur insynen i Säkerhetspolisens arbete kan ökas. I dag finns det inga krav på redovisning för Säkerhetspolisen.
– Förslaget möter både behovet av öppenhet och att Säkerhetspolisen fortsatt kan arbeta effektivt, säger utredaren Doris Högne Rydheim.
Polismyndighetens, åklagarmyndighetens och Tullverkets användning av hemliga tvångsmedel redovisas i dag på ett övergripande sätt. Förslagen skulle innebära viss möjlighet till detsamma när det gäller Säkerhetspolisen.
Förslaget innebär att den totala användningen av hemliga tvångsmedel redovisas. Att det över tid går att följa huruvida den hemliga tvångsmedelanvändningen ökar eller minskar. Samt att det av sekretesskäl inte röjs mot vilka brottstyper den hemliga tvångsmedelsanvändningen riktas.
Regeringen skriver att det fortsatta arbetet med förslagen måste garantera att Säkerhetspolisen inte försvagas i sitt arbete.
2015-06-10
Förslag om ökad transparens kring hemlig övervakning
Regeringens utredare Doris Högne Rydheim föreslår att Säkerhetspolisens totala användningen av hemliga tvångsmedel inklusive hemlig avlyssning och kameraövervakning ska redovisas.
– Hemliga tvångsmedel är ett av Säkerhetspolisens viktigaste verktyg i arbetet mot terrorism och grov organiserad brottslighet, därför är det viktigt att vi bygger förtroende för Säkerhetspolisens metoder, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
– Hemliga tvångsmedel är ett av Säkerhetspolisens viktigaste verktyg i arbetet mot terrorism och grov organiserad brottslighet, därför är det viktigt att vi bygger förtroende för Säkerhetspolisens metoder, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
Sverige
