Undersökningen som särskilt fokuserar på effekter från finanskrisen visar att ekobrotten slår hårt mot många företag såväl internationellt som i Sverige. 30 procent av företagen i undersökningen uppger att de utsatts för någon form av ekobrott under de senaste tolv månaderna. De svenska företagen i undersökningen ligger inte långt efter där en femtedel uppger att de utsatts för någon form av ekonomisk brottslighet under de senaste tolv månaderna. En hög siffra jämfört med 2007 års undersökning (25procent), som då mättes över dubbelt så lång tid, det vill säga 24 månader.

Det råder heller inget tvivel om att det är stora summor som företagen förlorar på ekobrott. De drabbade svenska företagen i undersökningen hade i genomsnitt en direkt mätbar förlust på 5,8 miljoner kronor per incident.

– Vid sidan av dessa direkt synliga kostnader tillkommer sedan de indirekta skadorna. Undersökningen visar att svenska företagen även upplever att de indirekta skadeverkningarna har ökat. Det kan röra sig om varumärkesskador, demoraliserande effekter på anställda, spruckna affärsrelationer och sanktioner, säger Ulf Sandlund, ansvarig för Forensic Services vid PricewaterhouseCoopers.

Slumpen snarare än kontroller bakom upptäckterI undersökningen framkommer även att det ofta är ren tur snarare än rutiner som gör att brotten upptäcks. Bland de svenska företagen i undersökningen menar närmare tre fjärdedelar att de ekobrott som drabbat dem har upptäckts av omständigheter de inte kontrollerar själva, det vill säga oftast en slump.

– Lågkonjunkturen kan vara en bidragande faktor till att fokus på kontroll och förebyggande åtgärder inte prioriteras och att slumpen spelar en ännu större roll för att brotten uppdagas. Nästan hälften av de undersökta svenska förtagen uppger att de inte har genomfört eller överhuvudtaget vet om de har genomfört en särskild bedömning av riskerna för att drabbas av ekonomiska brott, säger Ulf Sandlund.

Gärningsmannaprofil och sanktioner
När det gäller gärningsmannen är den globala trenden samstämmig med den svenska, nämligen att den typiska gärningsmannen allt oftare är en ledande befattningshavare eller mellanchef. I Sverige står mellanchefer eller personer i ledande ställning för närmare 90 procent av samtliga rapporterade brott i undersökningen.

– En annan trend som vi har fångat upp är att svenska företag inte tar i med samma hårdhandskar som företag i andra länder när det gäller hantering av brott. De svenska företagen är till exempel mindre benägna att avskeda och vidta rättsliga åtgärder i en internationell jämförelse. Just oförmågan att visa handlingskraft när den bäst behövs leder ofta till att interna förtroendekriser uppstår och att gärningsmännen enklare kan upprepa sina brott, avslutar Ulf Sandlund.

De fyra vanligaste typerna av ekobrott

Sverige Globalt
Typ av brott:
Förskingring: 53 % 67 %

Vilseledande-
redovisning 33 % 38 %

Korruption 20 % 26 %

Olaga intrång 33 % 15 %

Om undersökningen:Undersökningen som genomförs vartannat år omfattar 55 länder och drygt 3000 ledande befattningshavare i större företag. De medverkande har svarat på frågor om ekonomisk brottslighet kopplat till den egna företaget. I den svenska delen av undersökningen har 78 företag ingått, varav hälften är börsnoterade.