Resultaten i kortanalysen pekar på att det inte är någon enskild faktor som kan förklara utvecklingen av antalet åtalsunderlåtelser. I stället är det flera olika mekanismer som bedöms bidra. Brås analys tyder dock på att utvecklingen har påverkats av främst tre övergripande faktorer:

- förändringar i inflödet av anmälda brott, främst fler anmälningar om snatteri och ringa narkotikabrott
- förändrade påföljdsval för unga lagöverträdare, där åtalsunderlåtelser i viss mån verkar ersätta strafförelägganden och bötespåföljder, samt
- förändrade arbetssätt hos både polis och åklagare, till exempel vad gäller ledning av förundersökningar och förändringar i ärendebelastning.

Exakt hur stor betydelse varje faktor har haft har inte undersökts.Mellan åren 2005 och 2009 ökade antalet åtalsunderlåtelser med omkring 65 procent. Mellan åren 2009 och 2012 minskade sedan antalet åtalsunderlåtelser med 18 procent.

De brottstyper som oftast leder till åtalsunderlåtelse är snatteri, ringa narkotikabrott, olovlig körning, vissa andra trafikbrott samt stöld. Tillsammans har dessa brottstyper utgjort 70–80 procent av samtliga åtalsunderlåtelser över åren. Det vanligaste skälet till varför man utfärdar åtalsunderlåtelse är att den misstänkte dömts för ett annat brott och det nu aktuella brottet inte skulle föranleda att straffet höjdes.

Antalsmässigt utfärdas fler åtalsunderlåtelser till vuxna än till ungdomar. Utvecklingen med ett ökat antal åtalsunderlåtelser 2005–2009 och minskningen därefter är dock mer uttalad för ungdomar än för vuxna. Andelen åtalsunderlåtelser av samtliga lagföringar mot ungdomar ökade från 16 till 29 procent åren 2005–2009 och minskade sedan till 24 procent år 2012.