I dagsläget finns det inte någon skyldighet att informera brottsoffer om den misstänkte försätts på fri fot, till exempel i väntan på rättegång. Det är ett problem som bland annat kvinnojourerna har påtalat. Regeringens beslut innebär att ändringar görs i förundersökningskungörelsen för att täppa till denna lucka i regelverket och att även på andra sätt stärka brottsoffers rättigheter.

– Regeringens åtgärdspaket ökar stödet och tryggheten för utsatta brottsoffer. Det innebär till exempel att en kvinna som har utsatts för ett brott i en nära relation inte längre ska behöva leva i ovetskap om var den misstänkte befinner sig efter polisens ingripande. Kvinnojourerna har länge efterfrågat detta och pekat på den rädsla som brist på information medfört, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

åtgärdspaketet innebär i huvudsak följande nyheter:

• Målsäganden ska alltid underrättas om en frihetsberövad person släpps fri. Det innebär att informationsskyldigheten även kommer att omfatta tiden före dom och verkställighet. Det regleras också vem som ansvarar för att brottsoffret får den information som han eller hon har rätt till i de olika faserna av processen.
• Den som har utsatts för brott ska så snart som möjligt få information om vilka skyddsåtgärder som finns och om möjlighet till alternativt boende. Information ska också ges om vilka myndigheter, organisa-tioner och andra som kan lämna vård till brottsoffret.
• Polisen ska göra en individuell skyddsbedömning för att fastställa om målsäganden har behov av särskilda skydds¬åtgärder under förundersökning och rättegång. Målsäganden under 18 år ska alltid anses ha ett sådant särskilt skyddsbehov.
• Brottsoffer ska få information om hur det egna ärendet fortskrider och om vilken roll han eller hon kommer att ha i den fortsatta processen.
• Den som utsatts för brott ska alltid få information om vem på en myndighet som ska ge upplysningar i det egna ärendet.
• Målsäganden ska alltid få en skriftlig bekräftelse av sin anmälan om brott. Om målsäganden inte behärskar svenska ska anmälan översättas om han eller hon begär det. En tolk ska anlitas vid anmälan av brott för en målsägande som inte behärskar svenska.

ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Riksdagen beslutade nyligen att godkänna regeringens proposition Genomförande av brottsofferdirektivet, med lagförslag som ska stärka målsägandens rätt till tolkning, översättning och information. Det nu beslutade åtgärdspaketet är en del av det fortsätta genomförandet av brottsofferdirektivet.