2014-12-18

Bilden av brottslingen: från förstående till avskräckande exempel

Paula Wahlgren vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

Paula Wahlgren vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet

I skolans brottsförebyggande undervisning har bilden av brottslingen gått från att vara någon som behöver förståelse till att vara ett avskräckande exempel. Det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.
Enligt Paula Wahlgrens avhandling "De laglydiga. Om skolans brottsförebyggande fostran" skulle elever på 1970-talet lära sig att brottslingen var en socialt utsatt person som behövde hjälp för att komma tillbaka till samhället. Från 1990-talet har förklaringar till brott istället allt mer kommit att likställas med att ursäkta brott. Om elever tidigare skulle lära sig att förstå varför en person blev kriminell kom huvudbudskapet från 1990-talet och framåt istället att handla om att man inte fick skylla ifrån sig. Brottslingen framställdes som ett avskräckande exempel som skulle fördömas.

Polisen har under många år varit ute i skolor och undervisat om lag och rätt, vilket är unikt för en svensk myndighet. Paula Wahlgren har i sin forskning bland annat tittat på undervisningshandledningar och utredningar från 1970-talet och fram till idag. Hon konstaterar i sin avhandling att uppfattningarna om vad den brottsförebyggande undervisningen ska innehålla har varierat kraftigt över tid.

– Under 1970-talet stod elevernas behov av inflytande i centrum. Att ge eleverna möjligheter att praktisera demokrati i vardagen och att låta dem bli delaktiga i skolans skötsel och utsmyckning sågs som ett brottsförebyggande arbete i sig. Tanken var att elevernas vilja att förstöra eller begå andra brott skulle minska om de fick mer att säga till om och trivdes bättre i skolan, säger Paula Wahlgren vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Från slutet av 1980-talet kom detta kollektiva ansvar att bytas ut mot en mer individualistisk syn på ansvar där eleverna istället skulle avskräckas från att begå brott. Under 2000-talet har många av de strategier som förordades på 1970-talet återigen blivit aktuella. Elever ska idag gärna ta ansvar för skolans miljö, men till skillnad från 1970-talet handlar det mer om att öka tryggheten genom att kontrollera bort brotten. Eleverna ska själva bli aktiva brottsförebyggare, peka ut riskfyllda platser och bidra till att skydda sin skola.

– Under 2000-talet har brottsförebyggande strategier som "nolltolerans" mot klotter blivit populära. Klotter är ett intressant exempel eftersom att det går från att betraktas som ett symptom på problem till att bli en orsak till problem. Om det under 1970-talets sågs som ett symptom på att elever inte trivdes i skolan, blir det under 2000-talet istället en orsak till problem, framför allt otrygghet, säger Paula Wahlgren.

Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan