Onsdagen den 19 september 2012 arrangerade SecurityUser – i samarbete med SNOS (Säkerhet för näringsliv och samhälle) – Event & Security Conference på Rica Talk Hotel i älvsjö. En av konferensen höjdpunkter var en debatt med rubriken "Så får samhället bukt med läktarvåldet".

Debattledaren Malou von Sivers inledde rakt på sak med att fråga Djurgården Fotbolls evenemangsansvarige Mats Johansson vilka som egentligen står för våldet på våra arenor och vad som driver dem.

– Gränsdragningen mellan att vara en skötsam supporter och en så kallad destruktiv supporter är en oerhört komplex problematik. För riktiga huliganer är det nog våldet som är drivkraften, inte själva evenemanget i sig som bara agerar en form av arena för detta beteende.

Grupptillhörighet, identitet och status är tre drivkrafter, enligt honom. Samtidigt konstaterade han att man måste skilja på planerad huliganism och situationsbaserad huliganism som kan uppstå på grund av en händelse i en match, exempelvis.

– Man måste dela upp problematiken. Gör man det konkretiserar man hela problemet och kan lättare ta itu med det.

Peter Narbe, säkerhetschef för Malmö FF, påpekade att det är ett stort problem att de brott som begås inne på läktarna ofta är ringa, exempelvis när en bengal bränns. Att i en sådan situation gå in med poliser och ordningsvakter och göra ett ingripande kan leda till konsekvenser som blir betydligt större än brottet som begås. Det betyder i sin tur att man måste identifiera gärningsmännen och vid matchens slut när de är på väg ut försöka stoppa dem. En nästintill omöjlig uppgift, anser Peter Narbe.

– Drivna huliganer har ett beteende som gör det svårt för oss, speciellt när det gäller stora kvantiteter människor som ser likadana ut.

Men kan man då inte montera upp massor av kameror så att man kan identifiera alla, undrade Folkpartiets Johan Pehrson direkt.

– Det är inte så enkelt. De drar på sig luvor och när det blir mål och folk jublar kommer massa händer och plakat upp vilket gör att man på filmen bara ser en arm med en bengal. Visst, vi kanske har ett ansikte på personen innan brottet begås, men sen ska en viss person kopplas till brottet bland 5 000 människor för att vi ska kunna ta dem i efterhand. Det går inte, sade Peter Narbe.

I stället menade flera debattdeltagare att det är viktigt att stoppa huliganer innan de tar sig in på arenorna. Dagens tillträdesförbud där avstängda supportar kan stoppas vid ingången fungerar till viss del, men det finns brister. Regeringens utredare i frågan, Björn Eriksson, har föreslagit både ett utvidgat tillträdesförbud och ett nationellt register för avstängda personer. Socialdemokraterna vill dock gå ytterligare ett steg.

– Vi anser att vi bör ha anmälningsplikt för de som har tillträdesförbud. Vi välkomnar de förslag Björn Eriksson kommit med, men är de tillräckliga? Vi menar att man borde gå ett steg till och få de som är avstängda att anmäla sig på en polisstation vid särskilda riskmatcher så att man vet var de befinner sig, sade justitieutskottets Morgan Johansson (S).

Johan Pehrson delade Morgan Johansson åsikter om anmälningsplikt, men menade även att personliga biljetter skulle vara ett effektivt sätt att hålla borta våldsverkare. Både Pehrson och Johansson delade också uppfattningen att säkerhetskameror på arenorna är helt avgörande när det gäller att identifiera och fälla gärningsmän för brott, då polisvittnesmål sällan ensamt räcker till.

Djurgårdens Mats Johansson menade dock att anmälningsplikt tacklar ett problem som inte finns.

– Vi har fått tillträdesförbudslagen för att hålla ute människor vi tycker betett sig illa. Anmälningsplikt grundar sig i att vi har ett problem där folk överträder tillträdesförbudet i stor utsträckning. Den problemtiken finns inte. Vi har bara haft två personer av sammanlagt cirka fyrtio som överträtt förbudet.

– Då borde vi använda tillträdesförbudet mer. Men det borde ändå finnas ett system så att man vet att avstängda personer inte kommer in. Det är ju svårt att veta om tillträdesförbudet fungerar när vi inte har ett nationellt register. Anmälningsplikt skulle lösa problemet helt och hållet, kontrade Morgan Johansson.

Albert Törsleff från bolaget Svensk Evenemangssäkerhet konstaterade att vi bör ha en modell anpassade för Sverige, och inte ta efter andra länder.

– Plocka godbitarna och stärk den samverkan som finns i dag. Det är också viktigt med bra arenor och bra planering när man bygger nytt eller renoverar, sade han.

En punkt alla kunde enas om var att dagens polisnotor, där klubbarna får fakturor från polisen för deras insatser, är en dålig idé. Ansvarsfrågan var dock alla inte lika eniga om.

– Formellt sett sträcker sig vårt ansvar till entrén, sade fotbollsförbundets säkerhetschef Anders Sigurdson, även om han också påpekade att förbundets målsättning är att fotbollen ska klara av att hantera sina egna arrangemang utan polisen.

– Klubbarna äger frågan ytterst, ansåg Johan Pehrson.

– Klubbarna har ansvar för det som sker på arenan, men i övrigt är det samhällets ansvar, menade i stället Morgan Johansson.