Dagens SSF-normer, som är framtagna på uppdrag av Försäkringsförbundet, är ingen tvingande standard, vilket många tror. Nu finns Europanormerna som blir den standard som tidigare har saknats och ska tillämpas till exempel vid offentlig upphandling.

Bakom framtagandet av de europeiska normerna ligger ett mångårigt arbete där säkerhetsbranschens representanter från olika länder via arbetsgrupper har enats om vilka kriterier som ska gälla för olika säkerhetsprodukter inom EU. När den europeiska normen för respektive produkt är satt blir den antagen som svensk standard.

En standard som gäller
Idag finns det europeiska normer för de flesta säkerhetsprodukter och dess tillbehör. Såväl säkerhetsbranschens slutkunder som andra intressenter, däribland försäkringsbolag och konsulter, ska därför efterfråga produkter som är testade och uppfyller dessa aktuella standarder, istället för att hänvisa till SSF-normer. Sverige är ju en del av den europeiska gemenskapen.

Ett testprotkoll räcker för hela Europa
I Sverige är certifiering av elektroniska säkerhetsprodukter, som inbrotts- och brandlarm, baserad på de normer som Svenska Stöldskyddsföreningen och Svenska Brandskyddsföreningen (SBF) har tagit fram på uppdrag av Försäkringsförbundet. Själva certfieringen har skötts av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB (SBSC), som ägs gemensamt av SSF och SBF. Det har fungerat bra över lag, men också bidragit till stora kostnader för tillverkare, som i sin tur inneburit en fördyring av produkterna när de väl har nått ut på marknaden. Något alternativ har dock inte funnits tidigare, men på senare år har harmoniseringen av nationella normer och framtagningen av gemensamma standarder i Europa börjat ta fart. Idag inbegrips de flesta produkttyper i befintliga gemensamma europeiska standarder. Det betyder att det idag finns många produkter som är testade och uppfyller gällande EN-normer. Dessa produkter bör utan vidare kunna levereras på den svenska marknaden utan att behöva gå igenom nationella eller skandinaviska testprocesser, så som ofta krävs för att erhålla certifiering enligt de frivilliga SSF- och SBF-normerna. Allt som ska krävas är ETT testprotokoll, från ETT ackrediterat testlaboratorium, där det tydligt framgår att en produkt lever upp till respektive EN-norm.

Ska åberopas vid upphandling
I Sverige har vi under många år haft nytta av SSF-normerna och SBF-normerna för produktcertifiering. EN-normerna har inte varit så utvecklade att de har kunnat tillämpas. Marknaden har kunnat efterfråga SBSC-certifiering enligt gällande SSF- eller SBF-normer och därmed kunnat sålla agnarna från vetet när det gäller kvalitetskriterier.

Seriösa leverantörer har också gett acceptans för systemet och låtit certifiera produkterna för att visa att produkten håller rätt kvalitet och funktionalitet. Idag är läget lite annorlunda. Hela Europa är i en intensiv harmoniseringsprocess som syftar till att underlätta för varor och tjänster att flyttas över nationsgränserna för att effektivisera näringslivet. Det är därför viktigt att europanormerna inte bara finns på pappret utan också tillämpas. Det betyder att såväl offentlig som privat upphandling bör ha just den EN-baserade svenska standarden som kriterium när kravspecifikationen kring produkter ska anges. Vid offentlig upphandling är det ett krav.

Neutral produktstandard
SSF och Försäkringsförbundet kan naturligtvis fortsätta att marknadsföra sina normer, men de har aldrig varit tvingande och kommer aldrig att bli det. Inte ens Försäkringsförbundets medlemmar, försäkringsbolagen, har uppfattat de som tvingande vid rabattering av premier, utan har snarare haft högst individuella kriterier för rabattering. Många gånger har kraven på exempelvis inbrottslarm för att sänka premierna, varit lågt ställda och gått stick i stäv med SSF-normerna. Inte minst vid de tillfällen då försäkringsbolagen själva har tjänat på försäljningen av inbrottslarm. Därför känns det bra att vi nu kan använda neutral europeisk produktstandard, som inte har sitt ursprung i en intressegrupp på marknaden, och som ska åberopas i produktupphandlingarna på såväl den svenska som den europeiska marknaden i övrigt.

Vem certifierar?
Mot bakgrund av att harmoniseringen av de nationella regelverken för säkerhetsprodukter blir allt mer omfattande kommer SSF:s och Försäkringsförbundets betydelse som normgivare att minska. Det måste däremot finnas organisationer som bekräftar vilka produkter som uppfyller de europeiska normerna, det vill säga som snabbt handlägger och tar del av testprotokoll samt utfärdar certifikat för de leverantörer, vars produkter är provade av ackrediterade lab. En sådan organisation skulle kunna vara SBSC, då verksamheten inbegriper nödvändig kompetens för ett sådant arbete. Naturligtvis finns det alternativa organisationer till SBSC. Vad det blir får framtiden utvisa.

Skrota SSF-normerna
Med SSF-normerna har produktcertifiering varit tidsödande och kostnadskrävande för produktleverantörerna. Framför allt har kostnaderna drivits upp av att de nationella kraven krävt modifieringar av produkten och extra tester för att produkten ska bli certifierad enligt SSF-norm. Att tillverkarna ändå har accepterat detta har sin grund i att det tidigare inte har funnits någon svensk standard inom detta område. Det har varit bra, men SSF-normernas tid är nu ute.
Genom att nu börja tillämpa de europeiska produktstandarderna i Sverige får den svenska marknaden förutsättningar att fungera lika smidigt som övriga marknader i Europa när det gäller rörlighet för produkter över gränserna. Genom att skrota SSF-normerna till förmån för EN-regelverket får säkerhetsbranschen en ökad kostnadseffektivisering. Dessutom stimuleras teknikutvecklingen och vi får snabbare ut nya produkter på marknaden till gagn för alla säkerhetsmarknadens parter. Därför måste köparna inse att standarderna finns idag och börja tillämpa dem genom att skriva in aktuella EN-SS i sina kravspecifikationer vid upphandling. Ju förr detta sker, desto bättre.

Lennart Person
Talesman Swelarm

Swelarm är en branschförening med fem sektioner – Brand, Säkerhet, Produkter, CCTV och Larmcentraler.
Medlemsföretagen utgörs av leverantörer av elektroniska produkter och systemlösningar som syftar till att förebygga och minimera skador till följd av brott, bränder och andra oönskade händelser.
Auktoriserade Swelarm-företag finns över hela Sverige. De har rätt kompetens och arbetar seriöst för att säkerställa din trygghet.

Svenska Stöldskyddsföreningen bemöter kritiken:
SSF:s normer underlättar och kostnadseffektiviserar för installatörer, användare och kravställare!
”Skrota SSF-normerna och tillämpa europeisk standard för säkerhetsprodukter” säger Lennart Person, talesman för Swelarm och ordförande i Swelarms produktgrupp.

SSF är positiv till den harmoniseringprocess som pågår för att underlätta för varor och tjänster att flytta över nationsgränser i syfte att skapa ett effektivt näringsliv. SSF är också delaktiga i den processen genom representation i ett flertal standardiseringsarbetsgrupper i Europa.

Att skapa ett effektivt näringsliv handlar om att skapa högre värden för parterna på marknaden.

”- Genom att skrota SSF-normerna till förmån för EN-regelverk får säkerhetsbranschen en ökad kostnadseffektivisering”, säger Lennart Person.

Gäller det för alla, eller är det bara stora produkttillverkare som får en kostnadseffektivisering? Innebär de krav som Swelarm och Lennart Person ställer också ett högre värde för kunder, kravställare och leverantörer/installatörer?

Det är viktigt att komma ihåg att det idag inte bara handlar om produkter. Det handlar i hög grad även om att kunna välja rätt prestanda, att projektera och installera så att anläggningen ger det som den förväntas göra, samt att underhålla anläggningen. Bra säkerhetslösningar kräver en helhetssyn som sträcker sig långt utöver enskilda komponenter eller produkter.

Normerna kommer till utifrån kravställarnas behov av att tydliggöra vilken säkerhet som krävs inom olika områden. För kravställarna skulle en skrotning av SSF-normerna komplicera arbetet avsevärt, eftersom man då på egen hand skulle behöva gallra ut de produkter och lösningar som motsvarar de nivåer man eftersträvar.

Låt oss reda ut de olika aktörernas roller:
SSF är normutfärdare
Svenska Stöldskyddsföreningen är inte en formell kravställare utan ger på uppdrag av Försäkringsförbundet ut normer och regelverk som tekniskt säkerställer att t ex en inbrottslarmanläggning uppfyller de rekommendationerna som ligger till grund för försäkringsbolagens försäkringsvillkor.
Idag refererar SSF normer och regelverk till publicerade EN standards i mycket stor utsträckning. Det som tidigare kunde uppfattas som särkrav för den svenska marknaden är inte längre det i och med att normer och regelverk kontinuerligt anpassas till EN standards. Det som regelverken gör är att utifrån definitionerna av larmklasserna specificera vilka grades i EN-standarderna som utgör den tekniska nivån.

Kravställare
Kravställarna, t ex försäkringsbolagen, kan utifrån normerna värdera att skyddsnivån uppfyller de villkor de ställer på ett objekt. Här krävs regelverk som gör det praktiskt möjligt att ställa krav på olika säkerhetsnivåer, innefattande såväl produkter som projektering och installation.
Myndigheter som t ex Rikspolisstyrelsen ställer krav grundade på SSFs regelverk. Regelverken blir då inte längre frivilliga. Ett exempel på detta är kraven som gäller för vapenförvaring.

Köpare/slutkund
Med praktiskt tillämpbara regelverk kan köpare av säkerhet på ett tydligt sätt se vilka produkter som uppfyller kraven och vilka företag som är kompetenta att projektera, installera och underhålla anläggningarna.
Vad tillför det slutkunden för mervärde att skrota ett frivilligt kvalitetssäkringssystem och hur skall slutanvändaren kunna få bra försäkringsvillkor om han inte längre kan påvisa att försäkringsvillkoren är uppfyllda?
EN standards för produkter tillför inte slutkunden något direkt mervärde sett till hela säkerhetskedjan d.v.s. projektering, installation och produkter.

Installatörer
Hur påverkar en skrotning av det frivilliga systemet övriga parter på marknaden, t.ex. projektörer och installatörer?
Dessa blir klara förlorare om dagens frivilliga system för produktcertifiering skulle upphöra. De skulle själva bli tvungna att sköta listor på certifierad materiel, själva hålla reda på alla EN standards, hur produkterna är testade och hur de är certifierade.

Dagens frivilliga system kvalitetssäkrar i alla led
SBSC, Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB, accepterar idag provningsrapporter från åtta etablerade och välkända europeiska laboratorier som bevisat håller samma höga kvalitet. Möjlighet finns alltså för produkttillverkarna att välja det mest konkurrenskraftiga laboratoriet.

Det är av vikt att provning och certifiering sker av oberoende aktörer som inte har egenintressen i resultaten. Vilket värde får annars certifikaten och ökar inte risken för en kraftig kvalitetsförsämring?

De stora produkttillverkarna har gemensamt startat Certalarm, som är ett provningslaboratorium och certifieringsorgan. Där vill de prova och certifiera sina egna produkter själva. Hur blir det med den opartiska bedömning som sker idag om tillverkarna på egen hand provar och certifierar sina produkter?

Slutsats
Det behövs regelverk för att säkerhetsmarknaden ska fungera och göra det möjligt för samtliga berörda parter att tala samma språk.

Är det verkligen rätt väg att skrota dagens etablerade system då de flesta inom branschen inklusive dess slutkunder är rörande överens om att kompetens och kvalitet är kärnfrågan för att få nöjda slutkunder och därmed långsiktigt tryggad överlevnad?

Annika Brändström, vd Svenska Stöldskyddsföreningen
Tomas Norderheim, vvd Folksam, styrelseordförande Svenska Stöldskydddsföreningen