Rapporten "Samlad bedömning 2011 – En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap" visar att myndigheterna i sina risk- och sårbarhetsanalyser identifierat ett brett spektrum av risker eller oönskade händelser. Störningar i energiförsörjningen, störningar i livsmedel- och dricksvattenförsörjningen och olika typer av smittsamma sjukdomar är några exempel som identifieras av väldigt många aktörer.

En annan vanligt förekommande risk och som många tror kan få katastrofala konsekvenser är utsläpp av nukleära och radiologiska ämnen (till exempel en olycka i kärnkraftverk). De flesta identifierade riskerna som myndigheterna gjort kan relateras till de 24 riskområden som tagits fram i tidigare MSB-rapport "Ett första steg mot en nationell riskbedömning från november 2011".

– Jag vill gärna betona att vi hittills endast gjort en sammanställning av olika typer av risker relaterade till sällanhändelser. Vår ambition med det framtida arbetet är att i större utsträckning värdera och bedöma de olika riskerna i samhället, säger Carl-Gustaf Erixon, analytiker på MSB.

Rapporten visar också att aktörer med ansvar för krisberedskapen har vissa förutsättningar att motstå och hantera olika slags krissituationer, men denna förmåga prövas olika hårt beroende på händelsen ifråga. Hos aktörer med ansvar för krisberedskapen (särskilt centrala myndigheter och länsstyrelser som nämns i krisberedskapsförordningen) finns det i regel planering, strukturer, rutiner och i viss mån nödvändiga resurser på plats för att hantera olika slags krissituationer.

– Samtidigt inbegriper själva definitionen av en kris att förmågan i en sådan situation inte är fullgod, inte tillräcklig, och alltid kan bli bättre. Det är med andra ord svårt att ge exempel på kriser som vi lätt klarar av. Generellt sett kan man dock säga att ju oftare en viss typ av händelse inträffar desto bättre förmåga, säger Carl-Gustaf Erixon.