Datainspektionen har tagit del av polismetodutredningens delbetänkande ”En mer rättssäker inhämtning av elektronisk kommunikation i brottsbekämpningen” som är en översyn av reglerna för hur polis, åklagare och tull får inhämta uppgifter om elektronisk kommunikation i sin förundersöknings- och underrättelseverksamhet.

Lagförslaget reglerar inhämtning av trafikuppgifter (adressen till de telefoner eller datorer som kommunicerade med varandra, när det skedde det, var de befann sig och vilken typ av kommunikation användes), lokaliseringsuppgifter (var en mobiltelefon befinner sig när den är påslagen men inte används) och abonnemangsuppgifter (vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer).

- Vår bedömning är att utredningens förslag ger brottsbekämpande myndigheter tillgång till effektiva och ändamålsenliga verktyg samtidigt som integritetsskyddet och rättssäkerheten förstärks, säger Göran Gräslund på Datainspektionen.

I sitt yttrande säger Datainspektionen ja till att förslagen i betänkandet blir lagstiftning. Myndigheten anser dock att domstol i fler fall än vad utredningen föreslår ska fatta beslut om uppgifter ska få samlas in eller inte, alternativt att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsyn blir mer omfattande.

Idag får uppgifter om vem som innehar ett visst telefon- eller IP-nummer endast samlas in då fängelse finns i straffskalan och då den brottsutredande myndigheten bedömer att det enskilda brottet som utreds kan leda till strängare straff än böter. Utredningens förslag innebär dock att polis och åklagare ska kunna begära sådana uppgifter från operatörerna helt utan inskränkning, det vill säga även när det misstänkta brottet enbart kan leda till bötesstraff.

Datainspektionen anser att operatörerna enbart ska lämna ut sådana uppgifter vid utredning av brott som kan ge fängelse samt vid utredning av ärekränkningsbrott.

- Då blir det möjligt att utreda exempelvis kränkningar på Internet på ett effektivare sätt, säger Göran Gräslund.