Stöldskyddsföreningen (SSF) ger på uppdrag av Svensk Försäkring (före detta Försäkringsförbundet) ut normer och regelverk för säkerhetsanläggningar, exempelvis SSF 130 (regler för projektering och installation av inbrottslarmanläggning, delas in i larmklasserna 1–3) och SSF 200 (regler för mekaniskt skydd, delas in i skyddsklasserna 1–3). Regelverken utarbetas bland annat tillsammans med försäkringsbolagen och företrädare för olika branschorganisationer, exempelvis representanter från Swelarm. Försäkringsnormerna reglerar bland annat funktioner och kvalitet för produkter avsedda för exempelvis inbrottslarmanläggningar, men reglerar också hur och av vem larmanläggningar ska installeras.

Prispress
Syftet med de gemensamma regelverken är bland annat förbättrad säkerhet och att för säkringsbolagen ska göra likvärdiga bedömningar av säkerhetsanläggningar, vilket skapar en trygghet för kunderna vid exempelvis ett byte av försäkringsbolag då samma krav ställs på säkerhetsinstallationerna från alla försäkringsbolag.

– Installatörer utbildar sig och skaffar intyg som behörig ingenjör för att visa att de kan de här regelverken och utrustningen tillverkas så att den ska uppfylla regelverken. Allt det här kostar stora mängder pengar. Men i slutändan kan försäkringsbolagen göra undantag från kraven man själva ställer när man ska exempelvis ska göra en installation. De vill behålla sina kunder och pressa sina premier, säger Torbjörn Ferndahl, produktchef på säkerhetsföretaget Multicom Security, som själv vid flera tillfällen upplevt försäkringsbolagens dubbelmoral.

Företagssidan är värst
Enligt Torbjörn Ferndahl finns problematiken på både privatförsäkringssidan, där försäkringsbolagen marknadsför och säljer enligt normerna icke godkända larm, såväl som på företagsförsäkringssidan. Men eftersom det inte ställs några formella krav på hemlarm i privatbostäder är det på företagssidan de stora problemen finns.

– På ett vanligt kontor ställs det normalt krav på larmklass 2. Då ställs vissa krav på att utrustningen ska vara intygad för den här säkerhetsnivån och att anläggningen ska byggas på ett visst sätt. Gör man gör avkall på de bitarna blir det snedvridningar på marknaden och svårare för kunden, säger han.

– Regelverket ska vara ett stöd för kunden. Följer man regelverket vet kunden att man fått en viss skyddsnivå på sitt kontor som är relevant för det man faktiskt behöver. Man kan inte kräva att kunden själv ska ha en förmåga att bedöma vilka delar i regelverket man kan göra avkall på, samtidigt som man inte gör alltför stora avkall på skyddsnivån.

Kortsiktigt tänk
Ferndahl menar att kunden kortsiktigt tjänar pengar på en billigare installation genom att försäkringsbolagen sänker kravbilden för att i sin tur tjäna pengar. Samtidigt drabbas installationsföretagen eftersom det blir en otydlig konkurrens och svårt att lämna korrekta offerter.

– Kunden drabbas eftersom man får sämre säkerhet och i det långa loppet drabbas även försäkringsbolagen eftersom man sannolikt får större skadeutbetalningar, säger Torbjörn Ferndahl.

"Inget problem"
Conny Isaksson är policychef inom Folksam företagsförsäkring och ordförande i Svensk Försäkrings regelnämnd. Han menar att det finns en förvirrad diskussion kring försäkringsbolagens dubbelmoral.

– De här regelverken är försäkringstekniska rekommendationer. Det står varje försäkringsbolag fritt att använda sig av dem. Nu har dock alla stora bolag ställt sig bakom regelverken, säger Conny Isaksson.

– Men när man kommer ut till en enskild kund gör man en individuell bedömning av kundens verksamhet gällande skyddsnivå och alla omständigheter kring risken, vilket ibland kan göra att man gör avsteg från dem, hävdar han vidare.

Conny Isaksson anser inte att de avsteg som görs är ett problem. Om en kund vill teckna försäkring trots att kraven inte uppfylls fullt ut så informerar Folksam om detta och påpekar att kunden kan få problem om den vänder sig till ett annat bolag som kanske inte accepterar samma avsteg från regelverken.

– Avsteget kan då göra att kunden får betala en högre premie eller att vi ser att det finns mycket andra säkerhetsutrustningar kring kundens verksamhet utöver våra krav och att man därför kan göra överseende med vissa av kraven. Det är inte heller ovanligt att vi kräver mer än kraven där det finns risker utöver det vanliga. Att vi gör avsteg sker dock väldigt sällan. För min egen del har jag minne av att de senaste åren varit med och gjort avsteg vid två tillfällen, så pass ovanligt är det, säger Conny Isaksson.

Håkan Hedlund, chef för provning och ansvarig för normer och regler inom SSF, är inne på samma spår.

– Jag tycker inte det handlar om en dubbelmoral, utan om bedömningar i enskilda fall. Jag tycker att branschen måste titta på sitt eget agerande, det här är inte bara en aktörs ansvar. Regelverken finns som en röd tråd att hålla sig i som man enats om från både kravställarsidan, SSF och branschen som tyckt till och bidragit med sin kunskap. Då finns grunden för att det här ska fungera, säger han.

Kan vara ett problem
Staffan Moberg, jurist vid Svensk Försäkring påpekar också att regelverken bara är rekommenderande normer.

– Men vi tar naturligtvis fram sådana här normer för att vi förväntar oss att de följs. Jag vet inte i vilken omfattning avkall görs, men förekommer det i stor utsträckning bedömer jag att det är ett problem, beroende på vilka avkall som görs. I så fall måste det göras en analys av vilken typ av avsteg som görs och fundera på om det är fel på normerna, säger han.

Johan Eriksson, kommunikationsansvarig vid Trygg-Hansa, menar att de tar regelverket på högsta allvar och inte gör några avsteg.

– Vi håller benhårt på de här regelverken och följer SSF:s normer till punkt och pricka. Vi känner inte igen bilden om dubbelmoral, utan för oss är det oerhört viktigt att det här följs, säger han.

Samma kommentar lämnar Sten Dunér, vd för Länsförsäkringar och tillika ordförande i Svensk Försäkring.

– Det är ingen inom Länsförsäkringar som ser ett problem i det här. Det ligger långt ifrån våra värderingar att jobba på det sättet, kommenterar han.

Sker dagligen
Swelarms talesman Lennart Person delar dock inte försäkringsbolagens syn på att avsteg aldrig sker eller endast sker undantagsvis.

– Våra medlemmar kontaktar oss och påpekar att de upplever det här nästan dagligen. Vi får också höra att det bara är toppen på ett isberg och att det finns mycket större problem kring hur försäkringsbolagen i vissa lägen struntar i de här normerna.

Lennart Person är medveten om att reglerna inte är tvingande, men menar att det är ett stort problem att kompetensen på försäkringsbolagen blivit sämre, bland annat eftersom antalet kunniga tekniker och ingenjörer som gör säkerhetsbedömningar blivit färre.

– Det här kortsiktiga tänket kan få ödesdigra konsekvenser. Vi måste få försäkringsbolagen att se mer seriöst på det här. Vad händer om de nu börjar släppa genom fingrarna? Då kan man installera vad som helst och på sikt sänka kvalitetsnivån på våra anläggningar.

– Vi får inga krav på materialet och inga krav på installatörerna, då kommer det bara bli skit i slutändan. De seriösa installatörerna utbildar och certifierar sig, något som kostar mycket pengar. Om det då inte finns någon anledning att göra det eftersom man inte får någon konkurrensfördel kommer det här ramla ihop totalt, säger han.

Av Henrik Paulsson