Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Den nya definitionen är mer omfattande och inkluderar även till exempel hatbrott mot personer på grund av kristen religion. Brå har därmed närmat sig lagstiftningen på området och den definition polisen redan använder.

– Brå:s nya definition är mer inkluderande. Om du utsätts för ett främlingsfientligt eller rasistiskt hatbrott ska det inte spela någon roll om du är svensk, rom, afrosvensk, eller same, säger Anna Molarin, utredare på Brå.

Nu redovisas hatbrotten mot afrosvenskar och romer
För första gången särredovisas andelen främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som riktas mot afrosvenskar och romer. Drygt 760 anmälningar identifierades med ett afrofobiskt motiv, där det till exempel klottrats ”apa” på en afrosvensk persons hus. Knappt 180 anmälningar bedömdes under året som antiromska. Utöver detta har ett fjärde motiv lagts till vid definitionsförändringen – hatbrott mot transpersoner.

– Genom att sätta siffror på angrepp mot människors lika värde får rättsväsendet ett effektivt stöd i sitt arbete mot hatbrott, säger Klara Klingspor, utredare på Brå.

Människor drabbas i sin vardag
Olaga hot/ofredande är den vanligaste brottstypen, följt av våldsbrott och ärekränkning. Men vid antisemitiska hatbrott är hets mot folkgrupp vanligare än vid övriga hatbrott, och skadegörelse/klotter är betydligt vanligare vid övriga antireligiösa hatbrott. Vid afrofobiska och homofobiska hatbrott är det vanligare att bli utsatt för våld än vid övriga hatbrott.

För samtliga hatbrott är det vanligt att utsättas på vardagsnära platser, som hemmet, arbetsplatsen, där den utsatta personen tränar eller på allmänna platser som i en park eller på torget. Det finns motiv som särskiljer sig, ett exempel är antiromska hatbrott där det är betydligt vanligare att brottsplatsen är till exempel en butik. För de hatbrott där det även ingår vit makt-ideologi i motivbilden är skolan den vanligaste brottsplatsen.

Under år 2008 identifierades knappt 5 900 hatbrott. Av dessa bedömdes:
• 72 procent (4 224) ha främlingsfientliga/rasistiska motiv
• 10 procent (602) ha antireligiösa motiv
• 18 procent (1 055) ha homofobiska, bifobiska och heterofobiska motiv
• 0,2 procent (14) ha transfobiska motiv