Under hösten har drygt 1 500 personer mellan 16–85 år i Norrtälje kommun fått svara på frågor om hur trygga de känner sig. Det frågeformulär som använts har varit i bruk i över tio år och har besvarats av nästan en miljon personer, vilket gör den till Sveriges största.

Frågorna rör bland annat utsatthet för brott, oro för brott och problem med ordningsstörningar. Totalt granskar man 33 indikatorer som var och en ger en bild av invånarnas trygghet som sedan omvandlas till ett trygghetsindex.

Resultaten redovisas på en skala mellan 0 (inga problem) och 6 (alarmerande problem). Norrtälje kommuns totala resultat ligger på 1,24, vilket gör kommunen till en av Sveriges tryggaste sedan mätningarna började för tio år sedan.

– Våra medborgare uppfattar att tryggheten är hög – och det är det viktigaste för samhället, säger Marita Bertilsson på Trygg i Norrtälje kommun.

Det går just nu en inflation i trygghetsundersökningar där både privata aktörer och myndigheter erbjuder kommuner kartläggningar som sägs mäta "tryggheten". I många av dessa undersökningar är emellertid trygghetsbegreppet vare sig definierat eller operationaliserat, vilket innebär att ingen egentligen vet vad man mäter.

– Trygghet är ett komplicerat begrepp som betyder olika saker för alla människor. Genom att inte enbart mäta ett fåtal indikatorer fångar vi upp fler nyanser av trygghet och kan göra en bättre bedömning av invånarnas trygghet, säger Thomas Ahlskog, projektledare vid Stiftelsen Tryggare Sverige.

Många av de trygghetsundersökningar som erbjuds kommuner synes dessutom främst vara framtagna för statistiska ändamål och för rangordningar av kommuner, inte för att erbjuda ett konkret underlag för att öka tryggheten i kommunen,

– Den trygghetsundersökning som vi genomfört i Norrtälje kommun är ett verktyg för kommunen att bli ännu tryggare då den visar på utvecklingsmöjligheter i de enskilda kommundelarna, menar Thomas Ahlskog.