Gustav Norvik menar att slutkunder oftare efterfrågar mer specifika lösningar för perimetersäkerhet i dag jämfört med tidigare.

– Det kan exempelvis handla om tak och andra udda utrymmen och områden som man vill skydda. Det är mycket industrier och företag med inhägnader och med uppställning för material eller fordonsflotta, säger han.

80-20-principen

En annan förändring som skett på senare tid är att kameror med AI har blivit alltmer standard.

– Prestandan är många gånger god, men det kan såklart förekomma undantag med både oönskade larm och väldigt specifika situationer där prestandan haltar. Här gäller 80–20-principen, det vill säga att det krävs en investering på ytterligare 80 procent för att nå de sista 20 procenten i prestanda.

Gustav Norvik lyfter också fram installatörens expertis och erfarenheter som påverkande faktorer på systemets prestanda: allt från lösningsdesign, till åtgärdsinstruktioner och samarbete med larmcentral.

– Att köpa den dyraste kameran är ingen garanti för en bra, fungerande lösning.

AI-svagheter

AI-tekniken har medfört stora förbättringar, men det finns situationer där AI-baserad kamerabevakning inte är helt tillförlitlig. Gustav Norvik är försiktig med att blotta svagheter, men säger att AI är designad för att detektera människoliknande skepnader och ignorera det som inte ser ut som en människa.

– Om en tom låda för dynor för trädgårdsmöbler skulle vandra över bilden på grund av kraftig vind, vad har vi för förväntan på AI:n då, frågar han sig.

AI-styrkor

Å andra sidan är AI-baserad videoanalys effektiv vid bra ljus och bildförhållanden och där det inte är mycket annan rörelse i bild, som vegetation, ljuskäglor från bilar, reflektion i vattenpölar och så vidare. När människor och fordon ska detekteras gör optiska AI-kameror ett väldigt bra jobb i förhållande till investeringen, menar Gustav Norvik.

När stora områden ska övervakas kan det vara kostnadseffektivt att kombinera en radarsensor och PTZ-kamera.

– Radarn guidar och påkallar PTZ:ns uppmärksamhet och styr den dit det finns rörelse. Analysen i PTZ:n avgör hur den rörelse som radarn detekterade ska klassificeras, säger han.

Drönardetektering

På Securitas Technology ser man en ökad oro för obehöriga drönare över exempelvis industriområden, energianläggningar eller kritisk infrastruktur, men också en ökad vilja att ta kontroll över situationen, vilket lett till en växande efterfrågan på drönardetektion.

– Allt fler har börjat få bra koll på vad det handlar om och vilka möjligheter som finns. De RF-baserade systemen börjar bli kostnadseffektiva och jag ser ett större uppsving i intresse här, än på de många gånger mer kostnadsdrivande radarbaserade systemen, säger han.

Informationssug om drönare

Gustav Norvik menar vidare att organisationer ofta vill ha statistik på när, var och hur drönare tar sig in på områden.

– Jag upplever att de som verkligen tänkt till rör sig bort från att ”stoppa” drönaren, och i stället fokuserar på att få koll på när, var och hur det flygs.

– Givetvis finns det kunder som vill agera i realtid och som har behov av att försöka få bort eller stopp på drönaren, men de användare som har dessa behov har samtidigt utmaningar med de begränsningar som RF-tekniken medför.

Hans tips om man vill stoppa drönaren/intrånget är att fokusera på att konfrontera piloten (eftersom systemen ger pilotens position) snarare än att jamma eller skjuta ner drönaren, vilket kan vara utmanande även juridiskt.

Om patrullerande drönare

Parallellt med diskussionen om drönarhotet diskuteras även att använda drönare som en del av säkerhetslösningen genom att använda dem för att helt autonomt ”patrullera” perimetern. Men det finns utmaningar med lagstiftningen.

– Regelverken styr så att den autonoma drönaren endast får flyga över den egna perimetern. Jag har varit med om exempel där riktigt stora industriområden delas av allmän väg. Då är det olagligt för drönaren att korsa den allmänna vägen, och ytan som drönaren kan täcka halveras därmed.

Dessutom är kostnaderna för patrullerande drönare ett problem – slutanvändarnas ”business case” är svåra att få ihop med dagens priser på autonoma drönarsystem.

– Vinter och annat ruskigt väder utmanar systemets tillförlitlighet, vilket medför att man ändå måste ha en backup-plan med väktare. Det vill säga befintligt säkerhetsläge kan sällan ersättas helt – utan snarare kompletteras med patrullerande drönare, avslutar Gustav Norvik.