Ett av projekten handlar alltså om de fysiska tester som används för att avgöra om en person klarar att arbeta som brandman. Idag varierar kraven över landet och det saknas en enhetlig syn på vilken fysisk förmåga som är tillräcklig. Detta är otillfredställande och riskerar att i onödan missgynna i övrigt kompetenta både manliga och kvinnliga sökande till räddningstjänsten.

- Alla kan inte bli brandmän, men ingen ska heller utestängas från yrket på grund av kön, etnicitet eller sexuell läggning. Vi tror att räddningstjänstens arbete, både förebyggande och operativt, blir bättre om alla kompetenser i samhället tas tillvara. Det är också en fråga om förtroende: räddningstjänsten måste spegla den befolkning man är satt att skydda, säger Anders Axelsson, projektledare för handlingsprogrammet.

Idag är något mer än 1 procent av de heltidsanställda brandmännen kvinnor. Motsvarande siffra för räddningspersonal i beredskap är knappt 4 procent. För minoritets¬grupper finns inga siffror, men mycket talar för att det ser likadant ut.

MSB vill nu ändra på detta och har tagit fram ett handlingsprogram för åren 2009-2014 som ska öka andelen kvinnor och personer från minoritetsgrupper i räddningstjänsten. Målet är att räddnings¬tjänsten år 2014 är en arbetsplats som präglas av öppen och tydlig mångfald samt att 40 procent av dem som anställs som brandmän är kvinnor.