Den som avtjänar ett tidsbestämt fängelsestraff friges i dag som regel villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Bara om den intagne har misskött sig kan den villkorliga frigivningen skjutas upp. Enligt regeringen kan det dock finnas andra skäl som bör påverka den villkorliga frigivningen. För intagna som bedöms ha hög risk för återfall i allvarlig brottslighet är det rimligt att samhället tar ett särskilt ansvar. Regeringen har därför beslutat att ge en utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om risk för återfall i allvarlig brottslighet ska beaktas särskilt som skäl mot villkorlig frigivning.

övergången från vistelse i anstalt till vistelse i frihet är en särskilt kritisk tidpunkt när det gäller risken för återfall. Efter frigivningen måste det därför finnas åtgärder som syftar till att begränsa återfallsrisken och som bidrar till återanpassning i samhället. Det ingår därför även i utredarens uppdrag att överväga om förutsättningarna för och innehållet i de särskilda föreskrifter som kan meddelas efter villkorlig frigivning bör förändras.

Agneta Bäcklund, justitieråd i Högsta domstolen, har åtagit sig uppdraget som utredare.