När Lawen kom in i riksdagen 2014 var hon tydlig med att det var justitierelaterade frågor som hon ville arbeta med och hon har börjat synas allt mer i debatten.

– Lag och ordning, polis och trygghet är viktigt och särskilt viktigt i socialt och ekonomiskt eftersatta bostadsområden. Men trygghet kan inte bara vara det. Det handlar också om förebyggande åtgärder och ett samhälle som håller ihop. Det är när det inte funkar som man måste vara repressiv från statens sida, säger hon.

Du är själv uppväxt i ett utsatt område och bor nu i ett annat? Hur påverkar det din syn på de här frågorna?
– Jag har min livserfarenhet och jag har arbetat som fritidsledare i Tensta i två år. De åren har präglat min bild av socioekonomiska utmaningar allra mest, inte minst situationen för unga män och vilket misslyckande det är när dessa inte får chansen att avklara grundskolan och gymnasieskolan.

Vad bör göras?
– Det är både en ekonomisk fråga och en justitierelaterad fråga. Ekonomiskt för att ju större den ekonomiska ojämlikheten blir i samhället, ju fler unga människor får vi som sak-nar en trygg hemmamiljö.

– Vi har en oerhörd trångboddhet i Järva – där stora barnfamiljer bor alldeles för litet. Vi har sett en politik som utförsäkrat föräldrar som varit sjuka. Fattigdomen ökar i dessa områden och en allt större del av inkomsterna går till hyra och mindre till att göra saker med sina barn. Många känner inte till hur illa läget är i de här områdena.

Varför är det så illa?
– Otrygga anställningar, otrygga liv och mindre pengar genererar otrygga barn som får bära med sig familjens problem till skolan och kanske därför inte klarar av att leverera i skolan.

– Om samhället inte kan kompensera för det får du oerhört stora problem och det är sådant jag har sett.

Hur ser du på polisens arbete?
– Den nya rikspolischefen är oerhört kompetent. Om man kan få till bra ledarskap i toppen så sipprar det ner en trygg självkänsla i organisationen. Poliser säger ofta till mig att omorganisationen är ett problem tills den har landat. Men vi kan nu se att allt fler poliser arbetar i yttre tjänst i socialt och ekonomiskt eftersatta bostadsområden. Det är jättebra. Det bidrar även till att skjutningarna och bilbränderna minskar.

– Men det är svåra utmaningar polisen har i dessa områden. Tillgängligheten på vapen och narkotika är oerhört allvarligt.

Många poliser slutar.
– Jag är inte negativ till att det finns en ruljangs, men det måste samtidigt finnas en stabilitet. Vi får inte tappa poliser även om det är okej att lämna polisen för att arbeta i till exempel säkerhetsbranschen och sedan komma tillbaka med oerhört intressanta perspektiv och mer erfarenhet.

Socialdemokraterna satsar hårt på trygghet. Tidigare har lag, ordning och fler poliser betraktats som en borgerlig fråga.
– Jag har hållit på med justitiepolitik så länge jag kan minnas och jag är vänster. Polisen är precis som lärare en typ av välfärdsarbetare, så jag delar inte uppfattningen att polis och rättsväsende skulle vara en högerfråga.

– Självklart har frågorna fått en ”boost” genom att många uttrycker oro och vi har mätningar som visar på det. Men vi förstod tidigt 2014 att både försvaret och polisen varit underfinansierade och det är ett allvarligt problem.

Justitieutskottet har varit aktivt de senaste åren.
– Vi var väldigt snabba på bollen. Det är vårt ansvar att säkra tryggheten för våra medborgare.

– Den främsta anledningen var skjutningarna i de socioekonomiskt utsatta områdena. Det är det som har fått mitt parti att snabbt agera i frågan, för det är framförallt människor som sympatiserar med socialdemokratin och som uttrycker att ”det här måste ni göra för oss” som blivit hårdast drabbade.

– Sedan ska förstås alla känna en trygghet oavsett vad de röstar på och var de bor, men det är klart att det känns extra för mig när det är bostadsområden som jag själv har bott i och där 70 procent röstar på Socialdemokraterna som drabbas och som skriker ut att de behöver samhällets stöd och hjälp.

– Blåljuspersonal som arbetar i de här områdena, för att visa att samhället är närvarande har attackerats med till exempel stenkastning, det är allvarliga brott som ska ge längre straff och det kommer vi att göra något åt.

Blir det bättre eller sämre i de här områdena?
– Brås senaste undersökning visar att stödet för rättsväsendets arbete ökar i de socialt och ekonomiskt utsatta bostadsområdena. Min bild är att polisen gör ett mer kraftfullt arbete i de här områdena nu samtidigt som arbetslösheten bland unga kraftigt sjunker. Folk känner av att arbetet är igång. I Järva har ungdomsarbetslösheten sjunkit med 24 procent på fyra år.

Har du någon hjärtefråga?
– Den svenska våldtäktslagstiftningen. Det är en väldigt teknisk fråga och har handlat om samtycke och det som med juridiska termer kallas frivillighet. Vi vet inte hur rättssystemets respons på det kommer att bli men jag vill verkligen att vi får en normförskjutning vad gäller hur vårt samhälle ser på sexuella övergrepp. Det i kombination med målsägandebiträde vid anmälan och insatser för bättre sexualundervisning i skolan kan generera i en annan utveckling.

– Slutligen kommer min hjärtefråga alltid att vara att få bort den ekonomiska och sociala klyftan som växer och som bidrar till brottsutsatthet i vissa bostadsområden.

Vilken typ av vardagsbrott är du själv mest orolig att utsättas för?
– Jag är inte så orolig för att bli utsatt för brott själv, jag är mer rädd för att mamma och pappa ska utsättas för brottslighet.

Utsätts du ofta för hot?
– Om jag debatterar mot SD märker jag skillnad på vilken typ av mejl jag får, det händer inte om jag debatterar mot Moderaterna eller andra borgerliga partier.

Lawen Redar (S), 28, är uppvuxen i Vällingby, bor i Järva, är utbildad jurist och sedan 2014 Socialdemokraternas yngsta ledamot i justitieutskottet.

– Mitt engagemang handlar om att få bort polisens lista över särskilt utsatta bostadsområden eftersom det inte bör finnas några, säger hon.

Text: Henrik Söderlund