En kartläggning från Brandskyddsföreningen visar att de avsiktliga skolbränderna ökade från 292 stycken under 2015 till 429 under 2017. Därmed var 64 procent av de 667 skolbränderna anlagda under 2017.

Sisab (Skolfastigheter i Stockholm AB) äger cirka 600 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm och är därmed en av Sveriges största fastighetsägare. De hanterar säkerheten på utsidan av skolbyggnaderna.

– Bränder är det största säkerhetsproblemet på skolor eftersom de får väldiga konsekvenser, både kostnadsmässigt, lokalmässigt och framför allt för de enskilda, säger Tommy Jonasson, Trygghetsstrateg på Sisab.

Tvärtemot landet som helhet har ni haft ett minskande antal skolbränder sedan 2013. Varför?
– Tidigare var vi utsatta för allvarligare bränder och installerade takfotslarm på förskolor och värmekameror med inbyggda larmzoner på skolor, vilket innebär att när en person närmar sig en fasad eller är på väg upp på taket så går det ett larm direkt till vårt bevakningsföretag som åker ut och kontrollerar. Dessutom märker termosensorn av om det sker snabba temperaturförändringar.

Hur många värmekameror har ni?
– Det finns värmekameror på cirka 60 skolor (av 600) och varje skola har två till sex kameror.

Hur väljer ni vilka skolor som ska ha värmekameror?
– Vi har en topp 50-lista på de skolor som är mest utsatta för brand, klotter och glaskross och som styr vårt förebyggande arbete. Det skadeförebyggande arbetet genomförs i samverkan med skolledning, skolpersonal och bevakningspersonal. Inför helgerna beslutar vi om vilka områden som vi ska hålla ett extra fokus på och det bygger på information från skolorna men även från polisen och vårt bevakningsföretag. På det viset säkerställer vi att vi jobbar med rätt saker i rätt område.

Har alla skolor larm kopplade till larmcentral?
– Nej, men alla har någon form av larm. Att alla skolor inte har värmekameror beror på att det är en bedömnings- och kostnadsfråga – både att köpa men även att hantera dem. Men märker vi att risken ökar på en skola kan vi ta beslut om att sätta upp ny värmekamera.

Hur arbetar ni förebyggande mot bränder?
– Vi har bland annat något som kallas SBA utemiljö, vilket innebär att våra fastighetsvärdar är i regelbunden kontakt med skolorna för att se till så att löst brandfarligt material inte förvaras nära fasader. Sedan har vi bevakningsföretaget och deras ungdomsteam som jobbar kvällar och nätter med målsättningen att röra sig kring skolorna på topp 50-listan.

Hur ser trenden för skadegörelse ut?
– De fem sista åren har kostnaderna legat ganska stabilt kring 15–17 miljoner per år, men det har minskat de två senaste åren. Totalkostnaden för klotter och glaskross under 2018 var 14 miljoner kronor. Och då har vi ett bestånd med 600 fastigheter, skolor och förskolor. Vi följer Stockholm stads policy om att få bort klotter inom ett dygn. Mycket klotter föder mer klotter och glaskross föder mer glaskross. Sedan handlar det om att vi arbetar med att få unga människor att se vad det blir för konsekvenserna med skadegörelse, både för deras kompisar och för samhället i stort.