Markus Lai ser i tekniken många möjligheter för stadsplanerare som vill effektivisera och styra trafikflöden mot hållbarhet.

– Effektiva transporter är viktigt för alla städer, oavsett om det handlar om promenader, cykling, elsparkcyklar, bilar eller bussar. Med information från smarta sensorer, såsom kameror och radars, kan man ta reda på hur människor väljer sina transporter, säger han.

Skillnad i transportval

En faktor att förhålla sig till är demografiska skillnader i beteenden och preferenser när det gäller val av transportsätt.

– Exempelvis är yngre människor vanligtvis mer benägna att cykla eller använda tunnelbana, medan pensionärer i högre grad väljer bilen för komfort och bekvämlighet. Datan som kamerorna kan samla in är viktig för att skapa en heltäckande transportprofil som kan hjälpa stadsplanerare att fatta beslut för hur transporter ska samordnas.

Stöd för stadsplanering

Markus Lai ser i kamerorna och people counting-tekniken ett verktyg som kan göra stor nytta för stadsplanerare.

– Innan några ändringar kan göras är det viktigt för att förstå exakt hur människor använder olika transportsätt. Att samla data kommer att vara avgörande och därutöver kan people counting-tekniken bidra till att öka medvetenheten, ge kunskap och förbättra hållbarheten i städerna, menar han.

Bidrar till hållbarhet

Människors val av transportsätt kan bero på många faktorer. Invånare kan exempelvis vara oroade över säkerheten eller ha begränsad tillgång till kollektivtrafik och därför välja bilen, vilket bidrar till trängsel, minskad luftkvalitet och ökad bullerförorening. Kanske finns det brist på tillgängliga parkeringsplatser i ett område med hög trafikvolym eller en tendens att använda fordon för korta resor eftersom kollektivtrafiken är obekväm.

Insikter om just sådana här förhållanden utgör en bra grund för att åstadkomma konkreta förändringar med en övergripande positiv inverkan. Men för att uppnå minskad trängsel och förbättrad luftkvalitet som är viktiga hållbarhetsmål så bör man skapa en transportprofil där information om det aktuella området kan samlas.

Transportprofil

Det första steget i att bygga en transportprofil är att samla in rätt data. Här kan kameror utrustade med programvara för person- och fordonsräkning vara mycket användbara. De samlar in information om antalet individer och vilken typ av fordon som används i det aktuella området.

– Genom att placera dessa kameror på strategiska platser och kombinera den data de samlar in med data från andra källor för att jämföra mönster med demografiska profiler. På så sätt kan förståelse för olika transportsätt skapas på ett effektivt sätt. Information som extraheras kan förklara och förutsäga de beteenden och transportval som befolkningen skulle behöva göra för att uppnå målen, säger Markus Lai.

– När analysen av denna information är klar kan förbättringar av transportsätten på stadsområdesnivå göras och man kan utveckla initiativ för att uppmuntra användningen av alternativa mer hållbara transporter.

Trafikzoner

Markus Lai ger också exempel på vilka åtgärder som kan bli aktuella baserat på den data som kamerorna med people counting har producerat.

– I områden som visar sig ha en hög nivå av gångtrafik, kan man införa en begränsad trafikzon där genomfart och parkering är begränsade under dagen för att prioritera fotgängare och cykelflöden, förutom för viss yrkestrafik.

– Om cykeltrafiken ökar kan det initiera en översyn av hur man kan förbättra framkomligheten och säkerheten, exempelvis genom att förändra hur körfälten för biltrafiken ska se ut eller om cykelbanor ska tillkomma eller breddas samt om det behövs nya parkeringsytor för cyklar eller kanske ett samåkningssystem som skulle kunna avlasta trafiken.

Projekt i Lund i full gång

Ett intressant initiativ togs vid planeringen av kvarteret Brunnshög i Lund. Högsta prioritet är att minimera negativ miljöpåverkan. För att uppnå hållbarhetsmålen har stadsplanerare beslutat att resorna till och från området ska bestå av minst en tredjedel gående eller cyklande, en tredjedel med kollektivtrafik, medan den återstående tredjedelen ska vara bilresor. Nyckeln till framgång i detta ambitiösa projekt är de mätningar som gjorts för att se hur invånarna använder de olika transportsätten under en definierad tidsperiod. Mätningar görs med en mix av olika sensorer där Axis provar några av sina nya lösningar där sensorer med people counting-teknik samt radar håller koll på antalet fordon och dessutom mäter hastigheter.

Mäter invånarnas reaktioner

Projektet går under namnet Flow och baseras på ett samarbete mellan flera olika organisationer kring användning av sensorer för att samla in transportdata till en digital transportplattform för analys som ska leda projektet till insikter och kloka beslut som stödjer de ursprungliga målen. Häri ligger även att mäta invånarnas aktivitet för att förstå deras reaktion på förändringar som genomförs.

Projektet, som finansieras av IoT Sverige, är tänkt att pågå till juni 2024 och syftar ytterst till att skapa en hållbar och attraktiv boendemiljö med Lunds attraktioner inom nära räckhåll.