2017-04-20

Terrordåd, cyberangrepp och polisens kameror i fokus

Joakim Söderström var gäst när Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) höll sitt andra möte för året . Här syns han tillsammans med SNOS-ordförande Kristina Axén Olin.

Joakim Söderström var gäst när Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) höll sitt andra möte för året . Här syns han tillsammans med SNOS-ordförande Kristina Axén Olin.

Terrordådet på Drottninggatan, cyberangreppet ”Cloud Hopper”, oroligheterna i järvaområdet och polisens nya arbetssätt vad gäller kameraövervakning var några av ämnena under årets andra SNOS-möte på Clarion Stockholm Hotel.

Mötet rivstartade med att Rolf Rosenvinge, affärsområdeschef på Cyber security på PWC berättade om IT-angreppet "Cloud Hopper", som rullats upp som en omfattande internationell cyberangreppsskandal där en statsfinansierad kinesisk hackergrupp kallad APT10 ska ha kartlagt mål, organisationer och anställda för att sedan utföra attacker genom nätfiske och genom riktad epost genom att utge sig för att vara kollegor.

– Kunskaperna om hur man skyddar sig är generellt alldeles för låga, konstaterade Rosenvinge.

De inledande två timmarna präglades annars av terrordådet vid Drottninggatan fredagen den 7 april. För flera av medlemmarna hade händelsen gett nya insikter om oförutsedda brister i rutiner – både gällande telefonnätets begränsningar och mänskliga faktorer – men också en bekräftelse på säkerhetskamerornas betydelse för det snabba gripandet av Rakhmat Akilov.

Avslutningsvis fick SNOS-medlemmarna ett samtal med dagens gäst, Joakim Söderström, veta att polisen ligger i startgroparna för en satsning på högteknologisk kameraövervakning i flera delar av landet.

Joakim Söderström, nationella operativa avdelningen, NOA, berättade om det nationella projektet som han leder vad gäller kameraövervakning och om upprinnelsen till projektet som påbörjades under 2012 då Malmö stad och polisen beslutade att göra gemensam sak.

– Malmö hade problem att få tillstånd från Länsstyrelsen och kontaktade oss. Så vi drog igång ett kameraövevakningssystem som var litet till en början men som växte efter hand, sa Joakim Söderström.

Lyckad modell
Systemet man arbetar efter, med bland annat realtidsövervakning och avancerad analysförmåga, syftar till att genom kameror förse polisstaben med bättre förutsättningar att skapa en helhetsbild av situationer och fatta bättre beslut.

Arbetssättet i Malmö visade sig vara en lyckad modell och gav dessutom eko till övriga polisen i landet, vilket ledde till att allt fler kommuner ville skapa liknande upplägg och ett nationellt projekt tog form. Det blev Joakim Söderström som fick uppdraget att leda detta projekt. Responsen har överträffat förväntningarna.

– Jag får dagligen samtal från poliser runt om i landet som fullkomligen skriker efter kameraövervakning, sa Joakim Söderström.

- I huvudsak har det att göra med trygghetskameror, sådana vi monterar på väggar och fasader. Men även frågor kring kroppsburna kameror. Det finns ett jättestort intresse kring det, säger Söderström.

Nationellt projekt i tre delar
Joakim Söderström berättade även att nationella projektet arbetar med tre olika delar:

1. Ta fram nationella, gemensamma riktlinjer för kameraövevakning

2. Bygga ut kameraplattformen i landet

3. Stötta respektive region i utbyggndaden av kameraövevaknin

Endast 150 poliskameror
Många frågor ställdes under den avslutande delen av mötet och en och annan vädrade sin frustration över de svårigheter som finns i att få tillstånd för att använda säkerhetskameror kamera från Länsstyrelsen, ett problem som delas av polisen, som i dagsläget har färre än 150 aktiva kameror på allmän plats. Ingen av dessa poliskameror fanns installerad på Drottninggatan eller borta vid riksdagshuset när terrorn slog till den 7 april.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng