2019-07-09

Mikael Damberg om brottsligheten: "Ett av vår tids största samhällsproblem"

De rättspolitiska talespersonerna Johan Pehrson (L), Adam Marttinen (SD), Linda Snecker (V) och inrikesminister Mikael Damberg (S). Även Johan Forsell (M) (utanför bilden) deltog i debatten.

Det var en het debatt – men också en hel del enighet – när inrikesministern och de rättspolitiska talespersonerna för M, L, SD och V debatterade i Säkerhetspaviljongen under Almedalsveckan.

Debatten var på temat “Tryggheten minskar och brottsligheten ökar – hur kunde det bli såhär och vad ska vi göra åt det?”. Panelen, som modererades av Annika Nordgren Christensen, bestod av inrikesminister Mikael Damberg (S) samt de rättspolitiska talespersonerna Johan Forsell (M), Johan Pehrson (L), Adam Marttinen (SD) samt Linda Snecker (V). Moderator var Annika Nordgren Christensen.

Samhällskontraktet undergrävs
Inrikesministern Mikael Damberg menade att otryggheten som följer från skjutningar, sprängningar och kriminalitet är ett av vår tids största samhällsproblem.

– Om inte människor kan lita på att Polismyndigheten har de resurser som krävs för att utreda och sätta dit de här kriminella elementen så undergrävs samhällskontraktet. Så vi har egentligen bara några år på oss att vända samhällsutvecklingen och skapa en ökad känsla av trygghet, sade inrikesministern Mikael Damberg i sitt öppningsanförande.

Panelen var ense om det kritiska läget, men några av paneldeltagarna, inklusive Damberg själv, betonade att det också finns positiva trender såsom brottsligheten bland ungdomar. Johan Pehrson (L) instämde när han kommenterade situationen.

– Vi vet från den forskning som bedrivs att kriminaliteten minskar i stora sektorer, inte minst bland unga. Men vi ser en allt grövre utveckling i vissa områden där unga människor idag blir kanonmat åt den grova organiserade brottsligheten.

Klyftor leder till kriminaliteten
När det gäller orsakerna till dagens brottslighet var dock panelen inte lika enig. Linda Snecker (V) betonade vikten av att att minska den ekonomiska ojämlikheten för att rå på brottsligheten.

– Vi vet att när Sverige dras isär så att klyftorna mellan människor ökar – de rika blir rikare och de fattiga blir fattigare – då ökar också brottsligheten. Och det är det som sker just nu. Det är för att vi har haft en politik i tio år som har prioriterat att de som redan har det riktigt gott ställt ska få skattesänkningar medan de som lever på marginalerna ska få det lite sämre. Det här skapar otrygghet och kriminalitet, sade hon.

Även Adam Marttinen (SD) menade att klyftor leder till ökat brottslighet, men hävdade att klyftorna inte bara är ekonomiska.

– Det finns inte bara ekonomiska klyftor utan det som urskiljer Sverige idag från kanske 10-20 år sedan är det kulturella utanförskapet. Och det är också mot denna bakgrund som vi har sätt de allvarligaste motsättningarna som sker till följd av att personer har en bristande framtidstro på grund av arbetslöshet och föräldrar som har dålig eller ingen koppling alls till svenska samhället. Då blir det också ökad risk för att man dras in i kriminalitet.

Höjda straff och visitationszoner
Johan Forsell (M) betonade vikten av hårdare straff, särskilt för gängkriminella.

– Vi har från Moderaterna sagt att vi vill se en bestämmelse om att den som begår gängrelaterad brottslighet ska få dubbelt straff. De här människorna ska inte vara ute på gatan och hota folk och då måste samhället markera det med större allvar. Eftersom mycket av problematiken är narkotikarelaterad tror vi också att man måste skärpa straffen även där för att markera det, sade han.

Han föreslog också att det bör inrättas visitationszoner där polisen mer systematiskt får möjligheter att där att leta efter vapen och sprängmedlen. Linda Snecker (V) var dock kritisk till dessa förslag och framhöll istället satsningar på välfärden.

– Ni har alla varit med och höjt straffen och ändå har vi hamnat i den här situationen – kan vi nu komma fram till en politik där höjda straff och visitationszoner inte är lösningen? Vi borde istället se till att få till den stärkta välfärden som polisen efterfrågar. Poliserna kommer att bli jättemånga. Men det polisen vill ha fler av är social sekreterare, fältassistenter, att vi har en social trygghet, så att de kan jobba med det de är bäst på – att bekämpa brott, sade hon.

Ordningsvakter och anonyma vittnen
Mikael Damberg (S) menade att det behövs lagändringar för att underlätta polisens arbete.

– Det handlar om att hjälpa polisen att hitta och kartlägga bevis mot den organiserade brottsligheten och då handlar det mycket om teknisk bevisning, i form av datalagring, hemlig dataavläsning för att kunna ge polisen verktyg att knyta människor till de här brotten, sade han.

Johan Pehrson (L) tillade att ordningsvakter är ett bra komplement till polisen.

– Liberalerna har länge sagt att det är viktigt att man kompletterar med ordningsvakter. Oavsett om vi beger oss upp till Uppsala, Landskrona eller Örebro så har ordningsvakter en roll att spela i väntan på 10 000 nya polisanställda, sade han och betonade att även om han ofta är för höjda straff så är det viktigare att brottslingarna grips överhuvudtaget än hur lång strafflängden är.

Adam Marttinen (SD) menade att det bör vara tillåtet att vittna anonymt mot gängkriminalitet, detta för att undvika att vittnen hotas.


Leverantörer
Ändra marknad
Till toppen av sidan
Stäng