Svenska Stöldskyddsföreningen, SSF, som firar 75-årsjubileum i år, är en oberoende, ideell förening som genom att förebygga brott i samverkan med bland andra polisen och försäkringsbranschen arbetar för att öka tryggheten i hela det svenska samhället.

– Genom att höja säkerhetsmedvetandet hos såväl privatpersoner som organisationer ökar både säkerheten och tryggheten i samhället. Rådgivningen till allmänheten är gratis, och vi rekommenderar bara intygade eller certifierade produkter och företag, säger Annika Brändström, vd sedan april 2007.

SSF samarbetar på flera sätt med branschorganisationer som Svensk Handel, Swesec, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare och Försäkringsförbundet, samt medverkar också i flera europeiska kommittéer. Huvudkontoret ligger i Stockholm, där cirka 25 personer arbetar.

Åtta lokala styrelser får ekonomiskt bidrag av SSF för att arbeta med frågor vilka bedöms särskilt prioriterade i olika regioner. I vissa norrlandslän handlar det till exempel om att förhindra stölder av skidor och snöskotrar och i söder om förebyggande arbete i skolorna.

– Verksamheten är bred. Ryggraden utgörs av provnings- och normverksamheten, från vilken vi hämtar mycket av vår kompetens till övriga delar, så som utbildning och konsultation för att nämna några. Dock är det nyckelbrickans och spärrtjänstens cirka 500 000 kunder som är den ekonomiska ryggraden för SSF, förklarar Annika Brändström.

Otydliga roller
Under hösten 2008 fick SSF en hel del ovälkommen uppmärksamhet i samband med att SVT:s ”Uppdrag granskning” påvisade en metod för att manipulera
Assas Evo-lås. SSF överöstes med frågor både från journalister och allmänheten, som undrade hur låset kunde klara en test i deras provningslaboratorium.

Självklart är det inte bra för SSF:s varumärke med så mycket felriktad fokus. Att det kan vara svårt för allmänheten att förstå SSF:s roll när det gäller provning av säkerhetsprodukter inser man i föreningen.

– En produkt testas efter tydliga regler i en norm och de för tillfället kända manipuleringsmetoderna. Testresultatet skickas sedan till beställaren som i sin tur bifogar det i sin ansökan av intyg eller certifikat för produkten, förklarar Annika Brändström.

– Det är ungefär som att besiktiga bilen. Besiktningsmannen testar varje bil efter givna krav, han kan inte hitta på egna saker och sedan skriva in det i rapporten. Trots det kan bilen stanna på vägen därifrån, exemplifierar hon.

Väldigt få inbrott sker genom dörrlås. I februari kom statistik över de bostadsinbrott som begicks i Danderyds kommun under år 2008. Den visar att av de 75 bostadsinbrott som anmäldes till polisen hade 17 skett via uppbruten dörr och bara ett via uppborrat lås, medan merparten av tjuvarna på olika sätt tagit fönstervägen. 15 av villorna hade larm.

– Det stämmer med andra rapporter att de flesta bostadsinbrott sker via fönster och balkongdörrar. Vi har än så länge inte fått några indikationer på att inbrott via lås har ökat sedan den senaste manipuleringsmetoden blev känd, berättar Annika Brändström.

Anonymitetssyndrom
Extra tråkigt med den här sortens negativa medierapportering är att SSF i övrigt lider av ett anonymitetssyndrom. Många känner visserligen till verksamheten med grannsamverkan och nyckelbrickor, men att SSF tar fram normer inom olika säkerhetsområden, undersöker säkerhetsprodukter utifrån gällande SSF-normer i sina två topputrustade laboratorier och publicerar certifierade produkter via sitt dotterbolag, Svensk Brand och Säkerhetscertifiering, SBSC, är mindre känt. Och hur många vet att SSF:s tekniker medverkar som experter vid rättegångar?

– Det blev så tydligt när TV4 hörde av sig och ville att jag skulle sitta med i morgonsoffan. Temat var dels värdetransportrån, dels märkning av cyklar. De vände sig till oss för cyklarnas skull – ingen känner till att SSF provar en mängd produkter som används för värdeförvaring, och arbetar med infärgning av sedlar, konstaterar Annika Brändström.

Nu är detta med anonymiteten inte specifikt för SSF, utan snarare något som färgar hela säkerhetsbranschen, menar Annika Brändström som är civilekonom och senast kommer från närmare ett decennium inom utbildningsbranschen, på IHM Business School bland annat som rektor och vice vd.

– På IHM hade vi aldrig besök av något säkerhetsföretag, vilket ju är märkligt eftersom det är en utsatt verksamhet som använder sig av en hel del värdefull utrustning. Vi hade kontrakt med ett bevakningsföretag, men inget företag kontaktade oss någonsin för att sälja in ett helhetskoncept. Jag tror att det beror på att branschen fortfarande är så produktinriktad, säger hon, och konstaterar att samma sak gäller för den privata marknaden.

– Vi har haft larm hemma i femton år, men ingen har hört sig för om vi vill byta eller komplettera det. Det här är ju en jättemarknad för små och medelstora säkerhetsföretag.

Synlig vd breddar bilden
Strategin är att SSF ska bli en mer synlig organisation, att exponera bilden av verksamhetens mångfald. Som ett led i detta blir SSF ny medarrangör av Skydd, tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, Swesec och Svenska Brandskyddsföreningen.

– SSF ska ha rollen som en paraplyorganisation i ett stort nätverk. Vi vill se oss som den naturliga knutpunkten för samverkan. Om vi inte själva har svaret på en fråga så vet vi vem som har det. I SSF:s verksamhetsråd, som träffas en gång om året, finns samtliga aktörer inom det brottsförebyggande området representerade. I vår styrelse är försäkringsbranschen, NSD, Svensk Handel och Bankföreningen representerade. SSF har också ett nära samarbete med Säkforum och sitter också i styrelsen. Genom alla dessa kontaktytor får vi en viktig input till vårt arbete, säger Annika Brändström.

Det ingår i vd:s roll att synas och höras i alla möjliga sammanhang, att delta i debattinlägg och intervjuer. Det är också viktigt att på traditionella sätt ta plats i media för att påminna om verksamheten hos de breda målgrupperna.

– Vi körde en informationskampanj under tre decemberveckor 2008, dels i de kommersiella radiokanalerna, dels i Metro. Det ökade trafiken på hemsidan, berättar Annika Brändström, och tillägger att det också gäller att personligen träffa nuvarande och framtida partner för att utveckla verksamheten.

Många organisationer tänker inifrån och ut när det måste vara tvärtom, menar hon, för att inte verksamheten ska stelna.

– Vi måste se alla våra intressenter som kunder. Det är viktigt att ständigt ställa oss frågan varför vi finns till, för vem och vilka behov vi kan tillfredställa i dag och i framtiden.

Effekter och attityder
SSF genomför under våren ett positioneringsprojekt för att ta reda på hur ytterligare nytta kan skapas och tydliggöras för olika grupper och hur SSF kan sättas på kartan. Intervjuer görs med representanter för SSF:s samtliga intressenter: som polisen, försäkringsbolag, samarbetspartners och medlemmar samt med representanter för branschmedier, där ibland AR Medias vd Lennart Alexandrie.

– Vi ska också jobba mer med undersökningar, till exempel attityder till CCTV och häleri. Det kanske krävs olika slags förebyggande åtgärder för olika målgrupper, och undersökningar kan ge oss bra information bland annat om hur människor ser på handel med stöldgods, som ju i hög grad förekommer på nätet, förklarar Annika Brändström.

Certifierad säkerhetschef
En annan viktig del i SFF:s verksamhet är utbildning – vilket är något som Annika Brändström verkligen brinner för. Rykande aktuellt är trestegsprogrammet norm, utbildning och certifiering för säkerhetschefer. I skrivande stund är den första svenska normen för säkerhetschef, SSF 1071, på remiss. I september 2009 sätter en ettårig utbildning i gång, som utgår från kraven som är definierade i denna norm. Utbildningen, som förbereder för certifiering, är uppdelad på nio delkurser om vardera tre dagar och deltagarna träffas en gång per månad.

I maj 2010, när den första kullen har genomgått utbildningen, ska allt vara klart för dem som vill certifiera sig mot normen. Tredjepartscertifieringen refererar till den internationella standarden SS-EN ISO/IEC 17024:2003, och genomförs av SBSC.

– Certifieringen är öppen för alla. Det är inget krav att genomgå SSF:s utbildning, betonar Annika Brändström.

I dag finns olika utbildningar med samma titel men olika innehåll, vilket är förvirrande för dem som ska välja utbildning eller rekrytera en säkerhetschef. Tydligheten inom utbildningsområdet och vad som kan anses vara viktiga kompetenser för en säkerhetschef behöver därför förstärkas.

– Men det är också viktigt att höja yrkets status genom att skapa en tydligare yrkeskategori, säger Annika Brändström.

I utvecklingsfasen har därför ett grundligt arbete lagts ner på att kartlägga vilka kompetenser som är avgörande för att en person ska kunna axla rollen som säkerhetschef. Kravställare är i det här fallet säkerhetsbranschen. Ett ”advisory board”, med representanter som har olika kompetenser inom branschen har utsetts för att kvalitetssäkra innehållet över tid. Helhetssyn är en viktig del i utbildningen och en expert inom vuxenpedagogik och affärsmannaskap från IHM Business School kommer att finnas med.

– Gruppens uppgift är att se till så att allt matchar, att säkerställa hela paketet. Det handlar om utbildningens yrkesrelevans, att normen ska stämma med certifieringen, att utbildningen är kopplad till normen, samt att det framtida behovet av kompetens tillgodoses, förklarar Annika Brändström.

– ASIS har en amerikansk certifiering, vi vill erbjuda en svensk, säger hon vidare.

Affärsmannaskap
Förståelse för hur säkerheten ska räknas hem är nödvändig, och därför behövs övergripande kunskaper inom ekonomi och ekonomiska samband. Kommunikation är ett annat viktigt område att behärska för att nå framgång i sin chefsroll, menar Annika Brändström. Därför kombineras säkerhetsteori, övningar, studiebesök och fallstudier, med olika aspekter av affärsmannaskap.

– Avgörande för individens, och i förlängningen för organisationens, framgång är att kunna kommunicera vad man vill uppnå. Liksom att kunna sälja in sina idéer och tillämpa sin kompetens i praktiken utifrån övergripande målsättningar och med sunda kalkyler i botten. Människor kan vara hur kompetenta som helst inom sitt område, men för att lyckas måste man kunna tillämpa kompetensen utifrån ett helhetsperspektiv på hela verksamheten, förklarar hon.

Som lärare i utbildningen anlitas kunniga konsulter och gästföreläsare direkt från näringsliv och offentlig sektor. Eftersom erfarenhetsutbytet är stort på en sådan utbildning och deltagarna redan har ett antal års arbetslivserfarenhet från branschen, så blir de andra deltagarnas tidigare kunskaper också en viktig del av lärandet. Att skapa dynamik av arbetslivserfarenheten betyder mycket när det gäller människors utveckling, menar Annika Brändström.

– Utbildning är en prioriteringsfråga och i lågkonjunkturen är det många som inte anser sig ha råd. Det gäller att kunna se nyttan – att man som företagare inser det lönsamma i att ha rätt kompetens inom säkerhetsområdet vägt mot den risk och kostnad som motsatsen innebär, konstaterar hon vidare.

Hjulet börjar snurra
Säkerhetschefer med högre kompetens kommer som beställare att ställa krav på sina leverantörer att även dessa och deras produkter är certifierade.

– Den som själv är certifierad förstår vad det handlar om. På det viset börjar hjulet att snurra inom hela säkerhetsbranschen. Målet är att alla som köper tjänster eller produkter för att trygga en verksamhet eller sitt hem ska välja mellan olika certifierade företag eller produkter. Inte mellan dem som är certifierade och dem som inte är det. Det är en process som tar tid, men trestegsprogrammet är en viktig start för att på sikt nå ett tryggare samhälle, avslutar Annika Brändström.

Av. Inger Wiklund